Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men förföljarena hade icke förlorat spåret. Vid
synranden märktes en rad af blanka spjut.
„Bäfva icke Alhejdi, vi skola segra för dig“.
„Till häst, till häst, stridom för Alhejdi. Död
åt enhvar, som vill nalkas att störa hennes ro“.
Snabbt ilade ryttareskaran öfver fal tet. Alhejdi
qvarblef i bäfvan ensam vid källan. Tystnad rådde
i öknen, men hastigt afbröts den af de stridandes
gälla skri. Snart såg Alhejdi skaror flyende bortåt,
men mot källan nalkades några få män i sagta ridt.
Hvem föra de emellan sig? Det är Salik Sardar
Khan, som de föra sårad ur striden.
„Alhejdi du är vår, vi hafva drifvit dem på
flykten. Innan de hinna utsända nya förföljare, äro
vi säkra bland våra berg hos de mina“.
Ännu en dags morgon grydde, och Salik låg på
sitt smyckade läger i sitt eget tält. Hans sår mörk-
nade, febern brände hans blod. Tigande och be-
kymrade vandrade hans män omkring, ty de sågo
att såren voro dödliga.
Då trädde en gammal qvinna till tältets dörr.
„Gifven rum för den visa, som mycket vet och for-
mår“. Hon stannade framför Alhejdi, som satt sör-
jande hos den sjuke. Den gamla sade långsamt med
knappt hörbar röst: „1 öknen, två timmars vandring
härifrån, växer ett träd. Den balsam, som droppar, när
en skön qvinna, vid middagens stund, bryter dess qvi-
star, helar genast jemets sår, men hon måste gå ensam
den senare timmans väg“. Alhejdi reste sig hastigt.
Hon smög sig sakta ur tältet. Den gamla följde henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
