Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ett skeppsvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 TIBETANSKA ÄFVENTYR
Dovlet och Jolldasch hålla mig sällskap och iakttaga med spänd
uppmärksamhet; bedjande blickar och hufvudet på sned min
strykande aptit. Och när denna blifvit tillfredsställd och jag
tänder min aftoncigarr, sa är det deras tur; några sköna kött-
och benstycken bäras in och högst egenhändigt förpassar jag
dem i gapet på mina båda reskamrater.
Det är så märkvärdigt tyst kring elden däruppe på skogs-
stranden; det kommer sig däraf att muselmanerna sitta i en
ring kring sitt gemensamma aschfat och med händerna slefva
Kvinnor och barn som vada ut till färjan med gåfvor.
i sig puddingen. De börja måltiden med ett »Bissmillah rahman
errahim» — i Guds, den barmhärtiges, förbarmandes namn, och
när de slutat sin måltid stryka de händerna utmed skägget, eller
i brist på sådant utmed hakan och ropa på en gång: »Allahu
ekbär» — Gud är stor!
Sedan töfvar det icke länge förrän de göra slut på dagen;
de lägga sig nästan splitternakna på sina filtmattor rundt kring
den blossande elden; solbrända och kopparbruna som de äro
påminna de i det röda eldskenet om indianer, som rasta efter
dagens ströftåg. De hade länge legat och snarkat som aflägsna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
