Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. I svindlande fart utför Tarim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 TIBETANSKA ÄFVENTYR
och afvakta bättre väder. Därinne under träden rådde skym-
ning midt på dagen. En väldig eld uppgjordes, härligt att
få värma sig i kylan! Men nu skulle jag passa på och njuta
riktigt grundligt af en uppfriskande sport, det kunde behöfvas
sedan jag i veckor suttit och stirrat på kartans fina siffror.
Jollen riggades i bambumast, vanter, segel, styråra. Ingen fick
följa med, de blefvo nära nog sjösjuka ändå af att bara
se hur jag fördes bort som af en flygande and, som endast
tycktes snudda vid vattenytan. Det knakade oroväckande i
masten; hvad hade det också gjort om den sprungit, skogen
stod full af smäckra ungträd; jag ville nu bara ila framåt,
glömsk af allt, buren af den brådskande stormen genom den
vilda, storartade ensamheten.
Så seglade jag uppåt floden mot den dröjande strömmen;
vågorna, grumliga och grå fräste och kokade kring den bräck-
liga tygbåten, den gula ungskogen lyste endast sällan fram
genom strandtöcknet, framför mig gapade ett oändligt kaos,
jag hade strykande medvind, seglet stod spändt som en boll,
masten som en båge och jag lutade mig bekvämt mot relingen
och lät det gå så långt som helst.
Hvilket väsen, sus och hvinande på alla håll och ändå,
hvilken sublim, genomträngande frid! Det var blott elementen,
som voro i uppror och firade sin ystra höstkarneval med gula
kransar, som dansade utför Tarim. Här hördes inga andra
ljud än vattnets och vindarnas vilda lek. Då braket af för-
torkade grenar nådde mitt öra, var det vinden som bröt dem
från deras fästen, och den flyende hjortens steg skulle för
öfrigt hafva dött bort i stormens tjut. Men när detta knastrande
brak blef kraftigare än eljest, kunde jag förstå att jag sväfvade
helt nära en strand oeh att det var klokt att hålla djupa ström-
fåran kär. Måhända iakttogs min vilda jakt af någon smygande
tiger, som förgäfves skulle lura i tamariskernas skumma gömslen
på flera fåglar af samma främmande slag. Hvad äro alla skåde-
spel i världen i jämförelse med en sådan dag! Att vara ensam
med sitt eget samvete midt uti en ödeläggande storm hör till
de mest gripande och sublima högtider man kan få upplefva.
Slutligen tyckte jag att det bar i väg alltför långt; jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
