Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. I svindlande fart utför Tarim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVINDLANDE FART UTFÖR TARIM 59
komma till följd af vår färd och hvad skulle för öfrigt dessa
enkla herdar tro då de sågo färjan som ett väldigt vatten-
vidunder komma smygande med störarna likt känselspröt
pekande åt alla håll! De sprungo besinningslöst och springa
kanske ännu som vettskrämda af skogstroll.
I skogen Dung-kotan hälsade vi på hos en rik jägare och
herde, som dödat många tigrar för att sälja skinnen åt kineserna.
Han berättade hur det gick till att döda detta djur. Det måste
ske med list, ty att med de enkla framladdningsmuskedunder
som här i landet äro i bruk, vore det icke rådligt att nalkas
detta vildaste och farligaste af alla skogars och snårs invånare.
Då tigern röfvat en häst, en ko eller ett får, släpar han
sitt byte in i vassen, äter sitt lystmäte och låter resten ligga
tills vidare. Då han går sin väg följer han nästan alltid en
upptrampad herdestig. Af spåret finner man åt hvilket håll
han gått och hvarifrån man kan vänta honom, och resterna af
bytet förråda att han ämnar sig tillbaka, då han blir hungrig.
På stigen utsättes nu saxen eller fällan och döljes väl med
kvistar, ris och löf, och under den gräfves en half meter djup
grop. Tigern trampar, om han har otur, i saxens rundel och
blir fast. Saxen är af järn och så tung att fången endast kan
släpa den med sig, då han drar sig tillbaka. Att bli af med
den är däremot omöjligt, ty greppet är oerhördt hårdt och för-
sedt med hvassa hullingar. Spåret är särdeles lätt att följa,
men jägaren låter honom gå i minst en vecka, innan han vågar
nalkas. Tigern, som sålunda beröfvats sin förmåga att röra
sig fritt, kan icke längre skaffa sig föda utan blir utsvulten
och tärd och tassen tvinar bort. Ändtligen våga männen nalkas
till häst med laddade bössor och skjuta ofta från sadeln för
att vara mindre åtkomliga om tigern, med återstoden af sin
kraft, skulle försöka att kasta sig öfver dem.
Längre nedåt floden blir tigern allmännare; han angriper
så godt som aldrig människan och visar sig sällan om dagen,
utan stryker nattetid omkring.som en ande på herdestigarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
