Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Tvärs genom öknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 IO tibetanska äeventyr
alla muselmanerna ett sista besök innan vi för alltid bröto upp
från vår fredliga, gästfria strand.
I min egenskap af expeditionens chef beviljade jag nu
mig själf tio dagars tjänstledighet, som dock användes till träget
arbete. Särskildt hade karavanens intendenturkår mycket att
göra. Ett trettiotal hästar köptes och proviant för långliga tider.
»Torget» i vår lilla by förvandlades till ett skeppsvarf igen.
Stora färjan, som nu åter skulle i elden, förbättrades. I stället
för tältet uppfördes på fördäck en särdeles hemtreflig hytt,
klädd med hvita filtar och möblerad på vanligt sätt, blott med
undantag af mattan, ty nu behöfdes luft i luckan, d. v. s. golf-
drag genom springorna mellan däcksplankorna. En markis gaf
skugga öfver skrifbordet och om nätterna kunde hytten helt
och hållet stängas för att hålla mygg och moskitos på afstånd.
Från en af takspjälorna nedhängde i ståltrådar en »ljuskrona»,
fabricerad af en sardinlåda. På akterdäck byggde kosackerna
åt sig en liknande hytt.
Då allt detta var klart gaf jag kosackerna ett nytt problem
att lösa. Saken var den att min lilla tygbåt alltid uppväckt
den största förvåning hos de hederliga lop-männen, men då jag
berättade för dem att vi där hemma hade båtar, som med till-
hjälp af en segelduk kunde gå rakt emot vinden, ruskade de
på hufvudet och sade: »nej herre, det är omöjligt att utan
åror gå emot vinden». Jag köpte därför en lämplig kanot,
som däckades och försågs med järnköl —■ ett par af våra spett —
styre, mast och segel. Inom ett par dagar hade kosackerna den
färdig. Vid en punkt där floden var mycket bred och öppen
afprofvades kuttern. Infödingarna samlades från när och fjärran.
Det blåste hårdt och den lilla båten skar som en knif upp
emot vinden och framkallade den största förvåning. Men jag
fick icke vara ömtålig för vatten, ty båten dök grundligt under
och jag satt gränsle och red på lovarts reling.
De glada och vänliga hvilodagarna voro snart förlidna och
så randades den morgonstund, då karavanen åter stod färdig
till uppbrott. Lastade med sina höga bördor och åtföljda af
de flesta af mina tjänare, jämte beridna lopmän och bekar
försvunno snart våra kameler och hästar i småskogen, det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
