Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Det ödsliga Tibet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 TIBETANSKA ÄFVENTYR
sitt nyp i nacken af sina kvarvarande kamrater, med hvilka
de icke lefvat i sämja.
Schagdur utnämndes till chef för hufvudkvarteret, som efter
några dagar borde flyttas till Temirlik.
Klockorna gåfvo eko mellan Mandarliks granitklippor då
vi den 20 juli tågade bort från denna fridfulla ort, för att
genomforska hittills absolut okända delar af jorden. Redan
vid första lägret hade landskapet antagit en mera högalpin
karaktär och vi befunno oss här på 3984 m. höjd. Klangfullt
porlade en bäck i dalen och på dess strandvallar voro små
täcka blomster inbäddade i frodig mossa. Det enda bränsle
som bjöds var kvarlåtenskapen efter jakars och kulaners besök.
Murmeldjuren hvisslade gällt utanför sina jordkulor och rapp-
hönsen kacklade beställsamt utmed bergssidorna; Tjerdon sköt
några af dem.
Följande morgon rådde full vinter och landskapet försvann
under ett kompakt snötäcke. Då högsommaren är sådan, får
man en viss respekt för vintern i dessa bergstrakter. 1 tätt
snöväder fortsatte vi den 22 till en dalgång med skralt bete;
under natten uppstod fullständig snöyra och kölden sjönk
till — 4,8°.
I dagbräckningen väcktes jag af ett förfärligt oväsen och
skyndade ut. Här hade tydligen något tråkigt tilldragit sig.
Öfverallt mellan våra båda tält syntes spår af vargar; blott
fyra får, som stått bundna funnos kvar, de öfriga, jämte Nias
hade försvunnit. Alle man begåfvo sig ut på spaning och
hittade nio ihjälrifna får här och hvar bland kullarna, blott
ett räddades och ett saknades alldeles.
Nias, som var så uppskakad att han darrade, beskref nattens
äfventyr sålunda: han hade som vanligt sofvit under en filt-
matta invid fåren, och vaknade midt i kolmörka natten af att
höra deras bräkande, som dock endast svagt genomträngde
stormens tjut. Han rusade upp och urskilde tre vargar, som
mot vinden gjort attack på fåren i akt och mening att få dem
bort från tälten och sedan underkasta dem vidare behandling.
Nias kom sig aldrig för att väcka oss andra utan rusade be-
sinningslöst och till fots efter fåren och hade sedan sprungit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
