Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Schereb Lamas beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 26 TIBETANSKA ÄFVENTYR
får. Till deras lycka voro de utom skotthåll för kosackernas
bössor.
Ännu en dagsled och vi lämnade de bisarra randbergen
bakom oss och befunno oss åter på den nordtibetanska hög-
platån. Tunga mörka moln hälsade vår ankomst och urladdade
sig tid efter annan i regn och snö — vi kände igen den sortens
väder från förra sommaren.
I sin eldröda dräkt, sin gula gördel och blåa mössa, som
i regnväder skyddades medelst en skinnbaschlik, liknade Schereb
Lama en gemytlig hustomte i vår karavan. Endast med mig
och Schagdur kunde han tala (mongoliska), men lärde sig små-
ningom också turkiska. Under de långa ridterna plägade han
se mycket fundersam ut; han undrade väl hvart ödet denna
gång drog iväg med hans prästerliga värdighet, och nog tyckte
han att han råkat ut för ett underligt sällskap. Jag hade ett
rysligt besvär att inviga honom i nyttan af de astronomiska
och topografiska observationerna och i hans ögon var jag en
rätt besynnerlig figur; dock slöt han sig till mig med rörande
förtroende och tillgifvenhet och förstod att vi främlingar icke
ville honom annat än väl. Sällan har jag haft en mera intensiv
och nitisk språklärare; han ville att jag skulle lära mig hans
modersmål, så att vi sedan obehindradt skulle kunna resonera
i de ämnen som särskildt intresserade honom.
Då vi af svårt oväder tvingades att ligga stilla en dag
vid öfre Tjarkhlik-su, beslöt jag att inviga Lama i mina planer.
Huru dessa än slogo ut i framtiden, så ville jag dock icke
att Lama någonsin skulle tro eller tycka, att jag på ett förrädiskt
sätt lockat honom ut på vansinniga äfventyr. Jag ville för
honom öppna den möjligheten att i tid och med räddad ära
återvända till sitt land. Därför fick han redan nu veta att
det var min bestämda afsikt att förklädd till mongol och åt-
följd af honom och Schagdur söka framtränga till Lassa. Han
satt som förlamad och stirrade på mig, innan han kunde få
fram att denna plan var alldeles outförbar. »Er, herre, och
Schagdur våga de icke röra, men jag är lama och skulle mista
hufvudet. Döda de mig ej, så göra de mig dock för all
framtid omöjlig, jag blir ansedd som en affälling, en förrädare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
