Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Tibetanska nomader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 TIBETANSKA ÄFVENTYR
att beklaga oss. I fyra timmar har jag vakten och satt stundtals
i tältöppningen, någorlunda skyddad. Det smackar som på en
tvättinrättning om mulornas packsadlar och vattnet rinner i
tjocka strålar från deras hörn. Det står som en sky af stänk
kring djuren då de skaka på sig. Ibland spetsa de öronen
och hundarna morra misslynt. Malenki får gå lös och söka
efter ben; här funnos rester efter tibetanska måltider och den
jakgödsel som fanns hade blifvit vänd en gång för att torka
bättre; man ämnade sig alltså tillbaka för att hämta den.
Så börja hundarna på att skälla igen. Asch! blott ett skräm-
skott! Det var en af våra mulor som krånglat sig ur tjud-
ringen och tågade uppåt en sluttning. Hennes beteende demo-
raliserade en af kamraterna, och jag hade ett rysligt besvär
att fånga in dem igen; under den halftimmen hade jag åtmin-
stone sysselsättning.
Efter ett par timmars sömn fortsatte vi den 31 juli mot
SO öfver ett mycket kuperadt land. När jag satt upp i min
sadel sade det kipp, kipp, och efter ett par nya skurar svarade
det kipp, kipp i mina stöfvelskaft. Lyfte jag en arm så lät
det ungefär som när man vrider ur en trasa. Förgäfves längtade
vi efter solen.
I öster synes en större slingrande flod, men vägen, som
vi följa, korsar fem lätta pass. Den förenar sig med en annan,
från vänster, som helt nyligen varit anlitad af en jakdrift. Efter
en stund syntes också i fjärran framför oss en mängd svarta
prickar och sedan framträdde ur halfdunklet en fårahjord. Vid
stranden af en bäck visade sig ett tält, dit Lama begaf sig,
medan vi fortsatte, Schagdur ledande karavanen, jag manande
på djuren. Det var en karavan af tangutiska pilgrimer på
väg från Kum-bums tempel till Lassa. De hade femtio jakar,
ett par hästar och tre hundar, som fingo ohyggligt med stryk
af Jollbars och Malenki. Pilgrimerna visade sig betänkligt in-
tresserade af vår färd.
Fårhjorden räknade 700 individer och vaktades af en gam-
mal gumma, som icke visade ett spår af fruktan. I verklig-
heten voro vi nu så nedsmorda af stänk och gyttja att ingen
landsvägsriddare längre behöfde vara blyg för oss. Gumman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
