- Project Runeberg -  Tibetanska äfventyr /
311

(1905) [MARC] Author: Sven Hedin - Tema: Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Vi tränga åter fram mot söder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VI TRÄNGA ÅTER FRAM MOT SÖDER
kosan åt väster utan att ännu hafva gjort ett framryckande
mot söder. De tre af kosackerna som ännu icke sett någon
tjbetan, hade med största intresse och förvåning lyssnat till
Schagdurs och Lamas berättelser om våra äfventyr, och då
jag på -heder och ära försäkrade dem att vi inom några dagar
skulle möta en hel krigshär af tibetaner, steg deras spänning
och längtan efter hvad som komma skulle.
En sorglig början på det nu anträdda långa tåget genom
hela inre Tibet var dock att vi redan vid uppbrottet förlorade
tre af de hästar, som fått hvila sig i en hel månad. Två
stupade strax vid lägret, den tredje orkade blott öfver dagens
första pass. Och hvad terrängen beträffar var denna dags-
marsch en af de värsta vinågonsin haft. Det hade snöat
på natten, och på morgonen strilade regnet ned. Hela landet
ser ut som om det bestod af idel utstjälpt gatsmuts, där man
sjunker och förgäfves söker efter fotfäste. Alla måste gå till
fots med fara att mista stöflarna i dyn. Om vi ej hade varit
så många, hade vi flera gånger måst öfverge de kameler som
till hälften sjönko i den våta smörjan. Bördan lyftes nu genast
af och ställes på någorlunda bärig mark, så att icke också den
försvinner. Därefter gräfves gyttjan undan med spadar, ka-
melen vräkes på sidan, benen halas upp och med tillhjälp af
filtar får man kamelen att resa sig. Och under tiden häll-
regnar det så det smäller i backarna.
Då jag purrades den 28, anmäldes att Kalpet från Kerija
saknades. Han hade blifvit efter föregående dag, men alla
togo för gifvet att han anländt till lägret efter mörkrets in-
brott, utan att man lagt märke därtill. Jag skickade ett par
man till häst för att söka rätt på honom och efter ett par
timmar återvände de med stackaren, som sjuknat och nu skulle
omhuldas på bästa sätt.
Vid lägerplatserna hålles nu sträng vakt och en af kosackerna
tillbringar natten vid betesplatsen; jag plägar om nätterna höra
deras sånger och balalaikans strängar klingande i fjärran.
Lägret nr LXVI1I låg på 5068 m. höjd; ännu märktes
icke någon sänkning hos platålandet; om nätterna sjönk tempera-
turen till flera grader under noll och på dagen steg den blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 11 14:45:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tibetafv/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free