Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Tibetanerna hejda oss med kavalleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIBETANERNA HEJDA OSS MED KAVALLERI 319
sköto några. En så härlig lägerplats kunde vi icke lämna utan
slogo läger på högra stranden, nära den punkt där floden
tömmer sig i den salta sjön.
Knappt voro vi i ordning förrän de svarta ryttarskarorna
syntes komma galopperande från bergen i norr och nu med-
förde de en mängd bagagehästar. De hade blott varit och
provianterat, som om det gällt att förbereda sig på ett längre
fälttåg. De korsade floden och jagade sedan i vild karriär
förbi oss, både framför, bakom och mellan våra tält, som om
de velat öfversvämma och förkrossa oss. Allt under det de
tjöto och svängde sina spjut, tycktes de dock icke märka oss,
de bevärdigade oss icke med cn blick, susade blott förbi som
en hvirflande vind, en yrande lavin. I sina prydliga sadlar,
med hvita och röda flaggor fästade vid gaffelbössornas antilop-
horn och med svärden i silfverbaljor erbjödo de en anblick,
som en bataljmålare kunde afundas mig.
Nu följde en obegriplig scen. De samlade sig vid sitt
läger som låg på blott hundra meter från vårt, i små grupper
kring sina officerare, hvilka demonstrerade bössorna. Tid efter
annan uppgåfvo de alla på en gång ett besynnerligt tjut. Därpå
lades alla bössorna på en linje med mynningarna mot oss.
Deras läger befann sig på en liten kulle, hvarifrån de helt och
hållet behärskade vårt, och kosackerna undrade om det var
deras mening att på natten utsätta oss för en mördande eld.
För att få en öfverblick af situationen gick jag, sedan det
mörknat, med Schagdur och Lama till höfdingens tält, som
i ett tag blef proppfullt med officerare. Här hade vi en riktigt
treflig afton tillsammans. Slutligen lofvade jag att stanna här
vid Jagju-rapgas strand öfver morgondagen mot villkor att tibe-
tanerna i otta förde en fisk till mitt tält. De hade nämligen
försäkrat att floden var fiskrik och jag kunde icke afstå från
nöjet att fånga några — det kunde bli en välkommen omväxling
i den enformiga matsedeln, och flera af mina tjänare, som
voro fiskare från nedre Tarim, skulle njuta däraf. De hade
ju också medtagit ett par nät från Abdal.
Det hade knappt börjat dagas förr än några tibetaner trium-
ferande kommo till mitt tält med en liten fiskstackare. Själfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
