Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Tibetanerna hejda oss med kavalleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIBETANERNA HEJDA OSS MED KAVALLERI
vikens inre slogo vi läger i närheten af en nomadby om några
svarta tält.
Begrafningsdagen, den 12 september, framgick med strå-
lande solsken och under den friska sjöbrisen sjöngo böljorna
metalliskt och melodiskt mot stranden. Muselmanerna hade
bedt mig att jordandet af deras trosförvant skulle få ske under
alla öfliga ceremonier. Till ett af tälten, där Kalpet stått lik
öfver natten och där ett par man hållit likvaka i de otrognes
land, samlades nu Ördek, Mollah Schah och Hamra Kul för
Likprocessionen.
att tvätta den döde och svepa honom i hvita lakan. Därvid
hade de ansiktet, utom ögonen, omvirade med bindlar för att
att icke direkt behöfva inandas liklukten. Utanför satt prästen,
Rosi Mollah och läste högt ur koranen.
Sedan lades den döde pä en kamelstege och bars af sina
kamrater till den närbelägna grafven, i hvars sköte han ned-
sänktes. Under tiden höll Mollah följande tal med hviskande
röst och så som . om det varit meningen att blott den bort-
gångne skulle höra det: »Du har varit en rättskaffens och
rättrogen museiman, du har aldrig gjort någon af oss något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
