Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Sommaren 1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarade löjtnanten. Kommendanten, som synes ha haft
sinne för humor, svarade: ”Nåväl, när så är fallet, skall
jag ger er tillåtelse att resa som officer.” Försedd med det
nödvändiga dokumentet fick hon icke blott åtfölja tåget,
utan erhöll även, då hon vände sig till några soldater och
visade dem resetillåtelsen, den hjälp med sitt bagage som
hon behövde.
Bland dem som under året sökte frälsning var också
herr von Wahl, en släkting till vår officer med samma
namn. Han var anställd vid Eremitaget, den kejserliga
konstsamlingen. Sedan han en tid närvarit vid våra små
möten, hade jag glädjen att vid ett av mina besök få bedja
med honom. Senare flyttade han till Finland och därefter
till Tyskland. Här mötte jag honom i Berlin i november
1921 vid ett av generalens möten. Någon tid efteråt gick
han in i sin Herres glädje.
Jag påminner mig också den förmiddag, då Clara Becker
kom till botbänken. Vi hade tidigare stått i kontakt med
hennes far, som var advokat i Petrograd. Hon blev senare,
i trots av motstånd från hemmet, officer och har som
sådan gjort oss stora tjänster i Ryssland samt senare i
Finland. Hon är nu anställd vid vårt litteraturdepartement
i London, där hon med sin omfattande språkkännedom
utför ett värdefullt arbete. Efter revolutionen kommo vi i
närmare förbindelse med fadern, som nu blev vår vän.
Han slog sig senare ned i sitt hemland, Estland, där han
för några år sedan avled.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
