- Project Runeberg -  Tio år i Ryssland /
157

(1948) [MARC] Author: Karl Larsson - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. En äventyrlig resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lättaste delen av vägen. Jag startade emellertid från
Helsingfors på kvällen den 11 februari och nådde utan äventyr
Petrograd nästa morgon. Dagen tillbringades med att
ordna en del viktiga angelägenheter, och på kvällen voro jag,
kapten Konstantinova och en tolvårig flicka vid stationen
för att medfölja tåget till Moskva.

Icke ens den livligaste fantasi kan föreställa sig den scen
som utspelades på stationen, då tågsättet körde in.
Huvudparten av dem som skulle med voro hårt lastade soldater,
vilka slogos som galningar om platserna och skreko sig
hesa. Det fanns icke en hel ruta i den vagn, där vi
slutligen kommo in. Först halvannan timme efter tiden satte
tåget sig i gång. Intet ljus, ingen värme. Själv hade jag
egentligen endast ståplats. Men efter en orolig natt nådde
vi ändå Moskva nästa förmiddag.

Det möte vi beräknat hålla här hade våra vänner icke
vågat arrangera. Vi beslöto då att samma kväll fortsätta
till Orel. I god tid voro vi ute för att taga spårvagnen till
stationen. Men den var som vanligt fullpackad, och den
enda som lyckades komma med var, tyvärr, flickan, som
vi voro ansvariga för. Tyvärr, emedan hon var fullständigt
obekant med staden och inte ens hade pengar att betala
spårvagnsresan med. Det enda hon kände till i staden var
namnet på den station, varifrån vi skulle fara. Uppfyllda
av ängslan för hennes öde togo vi en droska för att komma
till stationen. Efter en stund uppenbarade hon sig där. Hon
hade blivit avvisad från spårvagnen, men gående följt
linjen, tills hon nådde stationen. Och glada voro vi.

Vi kunde emellertid ej få biljetter vare sig till det först
avgående tåget eller det därpå följande. Alltför stora
skaror väntade att få resa. Slutligen, då vi stodo alldeles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free