- Project Runeberg -  Tio år i Ryssland /
159

(1948) [MARC] Author: Karl Larsson - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. En äventyrlig resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andra sutto varhelst det fanns något att sitta på. Det enda
avbrottet i nattens tryckande stillhet utgjordes av de ibland
uppträdande beväpnade patrullerna, som önskade se passen
samt nu och då utförde kroppsvisitationer. Ibland, när de
kommo för ofta eller blevo för närgångna, uppstodo gräl,
som hotade att urarta till slagsmål eller skottväxling.

Kapten Konstantinova och flickan hade fått plats i
damrummet. Själv satt jag på en bordskant från klockan ett
till klockan sex. Sovande soldater hängde över mig. Okänd
med språket hade jag, i händelse någon svårighet uppstått,
haft svårt att klara mig. Huru sakta skredo ej timmarna
i denna helvetets förstuga! Skulle det bli morgon än en
gång? En person upplyste mig om att så hade det sett ut
i fyra månaders tid. Dessa soldater reste omkring utan mål,
utan att betala biljett, endast för att fylla sig med mat och
spirituosa samt stjäla från medpassagerarna. Han berättade
vidare att han nyligen genomrest guvernementet Minsk,
där fruktansvärda händelser utspelats. Jordägarna hade
mördats, deras familjer spritts för alla vindar, och all
lösegendom rövats.

Men även den längsta natt — och detta var tredje
natten utan sömn — har ett slut. Vid åttatiden kunde vi
uppsöka våra vänner Savinoffs, till vilka vi hade adress och
där vi fingo vila till nästa dag, då vi med skjuts blevo
hämtade till barnhemmet.

Den glädje, med vilken vi mottogos, var ersättning nog
för resans besvärligheter. Dagarna hos våra kamrater voro
upptagna av möten, därav ett i en landsby ett stycke bort,
vilket vore värt sin egen beskrivning, samtal o. s. v. Vi
förstodo att officerarna gjort sig allmänt aktade och att
det sätt, varpå de höllo hemmet i ordning, väckte allmän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free