Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Mitt hårdaste val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Moskva, enligt vilket vi erhållit avslag på vår ansökan om att
få försälja litteraturen. Vi få visserligen sälja slut på vårt
lager, men icke utomhus. Vi behöva också 1,000 rubel till
ved. Inkomsterna av mötena räcka ej till för detta.
Gick på förmiddagen för att träffa en man, till vilken
jag blivit hänvisad, och han lovade ordna vår
penningväxling. Gud vare lov! Ett berg rullade från mitt sinne.
Sände brev och 1,000 rubel till Moskva. När nöden är som
störst, är hjälpen som närmast. Halleluja!
Petrograd torsdagen den 12 december. De senaste tolv
dagarna ha medfört rätt stora omvälvningar. Svenska
legationen har rest, med undantag av herr Lundberg. Adjutant
och fru Ljungholm ha kommit från Moskva, och vi ha
beslutit låta dem och de övriga svenska officerarna
fortsätta till Sverge.
När jag tänker på att vi själva skola resa, så känner jag
det som en elak dröm. Gör jag rätt eller orätt? Är jag lik
Jona, flyr jag från min plikt? Eller lik Petrus, som
lämnade Rom för att ej bli korsfäst? Ingenting står att uträtta,
och likväl borde jag stanna och dela mina kamraters öde.
Skola vi lämna vårt högkvarter? Hur skall det hela
utvecklas sedan? Livsmedelsfrågan synes hopplös, och ju färre vi
äro här, dess bättre. Vi ha i själva verket bara en kår här
och en i Moskva. Tidningen kan ej utkomma på nyåret på
grund av pappersbrist. Min familj måste resa. Vad gör jag
sedan här? Och likväl är det obarmhärtigt att lämna
stabskaptenen kvar med hela bördan. Jag skulle rent av bli glad,
om något komme i vägen och hindrade avresan. Må Guds
vilja ske! Jag är snart söndersliten av all denna ovisshet.
Så långt dagboken.
Äntligen beslöts att vi också skulle resa. Sista söndagen
skall jag ej lätt glömma. I soldatmötet på eftermiddagen
meddelade jag kamraterna vårt beslut. Det blev allmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
