Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo Tolstoy. Av Olof Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEO TOLSTOY
LEO TOLSTOY är en av dessa väldiga gestalter, som
avteckna sig som jätteskuggor mot ett tidevarvs horisont.
Som konstnär, som andlig kämpe, som religiös
förkun-nare tillhör han mänskligheten, som karaktär
förkroppsligar han i mycket sitt folks anda. I den nu skymda
förbindelsen mellan östern och västern genombryter hans mäktiga
profetiska skepnad dimman-
Om Tolstoy upplevat världskriget och den ryska
revolutionen, skulle han däri ha sett det onda, som han bekämpade, i
fruktansvärdare former än han kunnat föreställa sig i sin mest
brinnande fantasi. Han skulle ha gråtit heta tårar över sitt
folk, ja, han skulle ha dött av sorg, om han bevittnat de
ogärningar och blodsdåd, med vilka hans landsmän sökt bereda
vägen till rättens och lyckans rike. Även Tolstoy ville folkets
brödraskap och kärlekens gemenskap, men en är syndens, en
annan rättfärdighetens väg. Hans fråga, om något gott kan
komma av det onda och om kärleken kan växa ur hatet har
förklingat i en mörk och ödslig rymd.
Den fruktansvärda motsatsen mellan idéer och handlingar,
mellan hjärtats strävan och världens gång fick han själv erfara
i sitt personliga och intima liv, bittrast i dess sista stunder.
Känner man någon mera gripande episod i en stor mans levnad
än Tolstoys flykt från hemmet, då han överger de sina, skakar
av sig alla hämmande bojor och i frysande ensamhet men med
glöd i anden går döden till mötes, en symbol på smärtfull
uppoffring och tragiskt hjältemod, på styrkan i svagheten och
svagheten i styrkan. Man hör ett bristande hjärtas klagorop
ljuda över snövidderna: Herre, förbarma dig! Men i dödens
stund förvandlas den gamle profetens bistra uppsyn till ett
helgons strålande drag. ”De sågo hans ansikte likasom en
ängels ansikte.”
Vad kan den store ryske aposteln vara för framtiden? Kan
hans röst ännu nå våra hjärtan? Carlyle har i ett storartat
verk skildrat mänsklighetens hjältar och funnit hjältedraget
bestå i en ”vild uppriktighet” (wild sincerity). Om hos nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
