Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224:
Och vällde talets ström en högtidsstund
Ej från hans mun blott, men ur hjärtats grund,
Hur grep han ej med ord om stora minnen
Oemotståndligt alla unga sinnen!
Men ingen, som besitter talets makt,
Har talat blindt, på nyck, oöfverlagdt:
Nej, pröfvadt, öfvertänkt var allt, han sade,
I andens verkstad allt var noga smidt,
Och dock det verkade så rikt och fritt,
Ty egendomlighetens färg det hade.
Och hvarför så? Det kom ur snillrik håg,
Det var ej lånta tankars praktupptåg,
Det bar hans lynnes drag, idéer trängdes
I form, som stundom nästan söndersprängdes.
Man såg hans själ. Han gaf — hvad ingen ger oss —
En anblick af ett barn, som är en heros.
Men hvarför lägga flera ord till dina?
Han gått till rymd, där andra stjärnor skina....
För hvem stå bänkarna så härligt redda,
För hvem de fagra gudasäten bredda?
Så sporde Odén Valan, som du vet,
Och svaret ljuder för all evighet:
För Balder — och för hvarje Balderssinne —
Men ej för andra bänkadt är där inne.
Han förts till ljuset. Frid med detta minne!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
