Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syster, och Triste-Ruban halft vanmäktig buren ak
Rosengren. Fröken Weder hade visserligen kommit ihåg sina
silkverarmstakar och rusat som en furie in i lågorna
under utrop: det är tacken för att man lånar sitt silfver
åt slarfvar, som bränna upp sina gårdar! Hofrådinnan
hade sprungit förbi henne, men stannat af gammal vana
vid farstudörren och krusat och bedt fröken vara så
ämabel och stiga in. Kaptenen hade rusat in efter dem
båda, fått dem under armen och dragit dem ut, därvid
det befanns att fröken bärgat ett par söndriga tennstakar
och hofrådinnan en tom butelj jämte en tom mjölkbunke.
Triste-Ruban hade med all makt velat in efter sin muff,
och Ringa, tapper som alltid, hade barhufvad och i
tunna klädningen sprungit ned till isen efter ett ämbare
vatten. Fröken Anna, ej mindre modig, hade låtit
utsläppa hästarna ur stallet. Löjtnant von Weder hade
fått tag i en handspruta, öfversköljde envist de brinnande
fönsterposterna och kunde ej med någon öfvertalning
förmås att lämna sprutan ifrån sig där hon bättre behöfdes.
Öfversten skickade bud till närmaste gårdar efter hjälp,
och kapten Winterloo trumfade med egen hand om ett
par dröliga pojkar, som gapade på elden, utan att vid
hans kommando röra sig ur fläcken. Men alla voro
emellertid i behåll och utan personlig fara eller skada,
såvida man ej ville räkna att gnistorna bränt hål i
fröken Annas klädning, att fröken Ringa var så våt om
fötter och armar som hade hon bykt kläder, att
Triste-Ruban sotat sina hvita händer och att fröken Renata
von Weder allt fortfarande utöste obegripeligt grofva
tillmälen mot den stackars hofrådinnan för sina förlorade
armstakar, kallande henne en slarfkärra och en
tiggar-höna, hvartill hofrådinnan uppbragt svarade, att sådana
parvenyer, hvilkas farfar varit en simpel häradshöfding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
