- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
131

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och hvilkas mor varit en fattig prästmamsell, kunde med
mera egard adressera sig till personer af bättre familj än
de själfva. För öfrigt var hela sällskapet öfversnögadt
som vinterdufvor, och kaptenen svor som en turk att
detta var icke Waterloo, det var återtåget ifrån Moskva.

Lugnad för Syrjänkoskis invånare och mera
kallblodig än någon af de öfriga, lät arkitekten Lithau genast
bilda en kedja af händer från stranden till gården, för
att, om möjligt, rädda de återstående byggnaderna. Det
lyckades icke med vagnslidret, som nedbrann med de där
förvarade åkdonen, men med tillhjälp af improviserade
brandsegel lyckades man slutligen hämma elden i det
ögonblick den uppnådde ladugården och stallet. Allt
berodde på att skydda den närmast under vinden liggande
gafveln, då Lithau, sittande på taket, såg hofrådinnan
med förtrytelse nedrycka en genomvåt matta, som skyddade
hörnet.

— Den är tagen på öppet köp, skrek hon; gå de
här och fördärfva mina mattor!

— Låt trasan ryka! ropade kaptenen, som kom i
rätfan tid för att hindra denna otidiga sparsamhet. —
Hade inte allmänna brandstodsbolaget bortprutat hälften
af gårdens värde, så skulle vi, blixt i min sporre, skratta
åt brasan. Men det kan vara detsamma, en dag förr
eller senare, det skulle ändå gå under Grönforsens
mönsterrulla, stackars Syrjänkoski. Hurra, Syrjänkoski
är perdu, lefve Waterloo! Har arkitekten något att dricka
på taket där?

— Vatten tillräckligt! svarade Lithau, som satt där
öfversköljd från topp till tå.

— Bara vatten, stackars karl! Tolf buteljer
champagne brinna därinne, och vi dricka härute klara
sjövattnet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free