- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
48

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Den evige studenten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bredvid: den måste finnas, men hvar? Jag hade sett
en vansinnig i hans triumf och förtviflan, därpå kunde
jag icke mera tvifla. Men hvilken storhet, hvilket djup
i den förunderliga fixa idé, som tycktes beherska denne
olycklige forskare i arkivernas hemligheter 1 Och hvilken
ofantelig lärdom gick icke härvid till spillo just på det
fält af forskningen, åt hvilket min far egnat den bästa
delen af sitt lif och som skulle blifva mitt egetl Dessa
tankar jagade hela natten igenom min sömnlösa fantasi.
Beständigt genljöd i mina öron samma fråga, som
ligger i bottnen af alla forskningar, som går genom
seklerna och i tusende former ånyo återkommer för den
sökande människoanden: hvar t hvarf Når skall jag
finna rot

Följande dag var Mullers dörr stängd, som vanligt.
Julen tillstundade, jag begagnade med nöje min fars
till-låtelse att tillbringa några veckor i hemmet och afreste
från Åbo, utan att hafva återsett min besynnerlige
granne sedan den kväll, när jag så oförväntadt blef ett
vittne till hans sällsamma sinnesförvirring.

Hemkommen, öfverhopades jag af min far med
frågor om akademin och naturligtws främst om mina
egna studier. Jag redogjorde för mina framsteg och
omtalade lektionen i Job hos min granne Muller. Min far
skrattade.

— Jag känner det där, sade han; sådane äro
alla äkta bokvurmar. År 1787, när jag inskrefs vid
akademin, fanns vid Slottsgatan i Åbo en dylik
besynnerlig karl, öfvermåttan lärd och något vriden
därjämte. Gick vanligen i en sliten svart sammetsrock,
glötade i biblioteket och lefde af toma luften.
Pere-grinus Muller; jag kände honom mycket väl, vi studerade
båda exegetik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free