- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
90

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Fröken Drifva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och nu begynte hon spela sju gånger falskare. Det
var en infernalisk musik. Klaveret jamade som en katt
i lifsfara; Cramer lades på sträckbänken, Rhode
mördades, Diabelli rådbråkades lefvande. Det halp ändtligen.
En Job skulle ha mistat tålamodet, och när Hagtorn i
tre timmar stått ut med denna musik, jagade hon Drifva
på dörren, med vänlig tillsägelse att aldrig mer röra vid
ett piano i denna världen.

— Hvad skall jag göra* med flickan? utropade moster
Lucia förtviflad. — På detta sätt blir det ju aldrig folk
af henne.

— Moster skulle göra ingenting, kanske lyckas det
bättre, svarade Drifva oskyldigt. Hon hade fått nog af
lektionerna.

Något skulle likväl försökas, och huru kunde en
ekorre bättre tämjas för det finare umgängeslifvet, än
genom att läras fransyska?

Uleåborgarne, till och med några de högst
civiliserade, talade visserligen helst finska och inblandade finska
ord i svenskan. Några sjömän förstodo engelska, några
köpmän tyska, och gamle magister Ståhle hade med
mycket nit, men ringa framgång försökt att införa ryskan
som samtalsspråk bland skolans gensträfviga manliga
ungdom. Några få af gräddans damer hade bragt det
så långt, att de kunde svara den älskvärda, tongifvande
landshöfdingskan på fransyska, detta språk inöfvades i
mamsell Wacklins flickpension, och ju sällsyntare det
då var, desto mer betraktades det som bildningens
blomma.

Drifva skulle alltså knoppas i denna blomstergård;
frågan gällde blott att finna en passande trädgårdsmästare.
För pensionen var hon för gammal; hennes förra
lektioner voro för väl bekanta, för att någon af stadens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free