- Project Runeberg -  Smärre skrifter /
196

(1904) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Året 1827 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

land, och de gamla formerna kvarstodo till det yttre
orubbade, men undergräfda af de sedan förra århundradet
rådande rationalistiska lärorna.

Tidens vakna lif framstod märkbarast i vetenskapen,
konsten och den börjande världsindustrin. På dessa
områden främbragtes storverk. Naturforskningen sörjde
Volta, uppfostringsläran Pestalozzi, musiken Beethoven,
alla aflidne 1827. Men en rik skatt af snillen och
ban-brytare återstod ännu för samtidens beundran. Alexander
von Humboldt, Berzelius, Herschel — Hegel, Niebuhr,
Schlosser, bröderne Grimm — Thorvaldsen, Cornelius,
Horace Vernet — Cherubini, Spohr, Boieldieu, Catalani
— Thomas Moore, Béranger, Tieck, Ruckert,
Oehlen-schläger — se där några få namn, så att säga gripna
ur mängden! Öfver dem alla intog den gamle
skalde-konungen Goethe sin obestridda tron, medan Walter
Scott, pä höjden af sitt rykte, var tidens oupphunne
mästare i den berättande stilen.

Lägges därtill ångkraftens växande utbredning, de
första engelska järnvägarna, tunneln under Themsen,
Parrys nordpolsexpedition och de mekaniska
uppfinningarna på alla industrins områden, får detta tidehvarf, som
var Stephensons och Brunels, sin belysning såsom en
utsädestid för nästföljande mansålder. Det bar inom sig
blomman af det förgångna, visserligen med afbruten
stängel, men med nya rotskott, och fröen till en
stundande utveckling. Man kunde i få ord rista dess runa
sålunda: det var saknadens, hvilans och vänfans tid.
Allt som hängde vid det förflutna kände sig rotlöst; allt
som sträckte sin famn mot framtiden famlade ovisst;
men genom båda gick en aning om tidens pånyttfödelse.

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topsmarre/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free