Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Året 1827 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa allmänna drag af saknad, hvila och väntan
fingo en säregen betydelse för det aflägsna Finland, som
genom en våldsam kris blifvit lösryckt ifrån sin historiska
stödpunkt. Landet stod ännu så nära 1808 och 1809
års tilldragelser, att det hvarken hunnit glömma det
framfarna, eller inväxa i det dåvarande. Aderton år efter
kriget stod hvar vuxen man och kvinna med sin rot i
»den svenska tiden» och kände sig ovan under »det ryska
väldet», såsom man då uppfattade och benämnde
ställningen efter 1809. Tanken på en finsk stat, ett Finland
för sig, förenadt med ryska riket, fanns, efter Speranski,
knappt hos de ledande statsmännen, långt mindre hos
folket. Hvarken Alexander I:s högsinta ord — eller
hans finska resa 1819, där den milde kejsaren hyllades,
utan att mängden tänkte på storfursten — eller den
stats-rältsliga grundvalen i konstitutionen, eller två regenters
bekräftelse af densamma hade ännu blifvit uppfattade i
denna betydelse. Det fanns en och annan statsman,
främst R. H. Rehbinder, som med frågande varsamhet
vidhöll grundsatsen af en politisk autonomi, där denna
befanns möjlig. Konstitutionens bestämmelser fingo en
pligttrogen tillämpning i sådana delar som icke kommo
eller ansågos kunna komma i någon betänklig konflikt
med riksenheten och de högsta styrelsegrundsatserna.
Alltså förnams ingen hviskning om landtdag, om icke
då och då en, sannolikt af Rehbinder fint anbragt
antydning i regeringshandlingar från S:t Petersburg. Öfver
hufvud uppfattades landets autonomi som väsentligen
lokal oeh administrativ. Gränserna för det berättigade
eller tillåtliga voro därför obestämda och beroende af
personlig tolkning; hvarför ock generalguvernören grefve
Zakrevskis stundom egendomliga uppfattning af landets
lag bör bedömas efter den tidens synpunkter. Det bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
