Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runebergs minne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ändamålet» var en ansökning om då lediga
ad-junkturen i grekiska språket och litteraturen. De sökande
voro endast två, men om företrädet mellan dem utspann
sig en lång och het strid af ett mfirkeligt betecknande
innehåll. Tiden är ännu ej kommen, när ett fullständigt
och oväldigt ljus kan spridas öfver denna för Runebergs
ställning så afgörande meningskamp; men den tillhör
otvifvelaktigt Finlands kulturhistoria. Af femton röstande
uppförde fyra, nämligen professoreme Linsén, Sjöström,
Ekelund och P. A. von Bonsdorff, den förstnämnde och
sistnämnde med varma, utförligt motiverade vota, docent
Runeberg på första förslagsrummet. Elfca voterade för
medtäflaren, som erhöll tjensten.
Efter denna seger för konsistorii dåvarande pluralitet
stördes vetenskapernas lugn tid efter annan af häftiga
strider. Trängd åt sidan och tyngd af de omsorger,
som binda bly vid Sånggudinnornas fötter, beslöt sig den
obemedlade docenten att ansöka en ledig lektorsplats vid
Borgå gymnasium. För att kvarhålla honom vid
universitetet, föreslog och utverkade professor Rein den 31
December 1836 en underdånig hemställan till Kansler
om ett årligt anslag af tvåtusen rubel banko assignationer
att af docenten Runeberg åtnjutas så länge han kvarstod
vid universitetet, i stället för ett dittills uppburet
sparsamt litterärt understöd. Innan likväl svar härå hann
anlända, afsade sig Runeberg nämnda anslag och
utnämndes den 19 April 1837 till lektor i romerska
litteraturen vid Borgå gymnasium.
Härmed afbröts hans akademiska bana. Hans
vetenskapliga verksamhet reducerades till
elementarundervisningens ständigt återkommande kurs; men om grundliga
studier, om kärlek till vetande, om den klara intelligensens
förmåga att tränga till tingens djup och omfatta deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
