Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Läsningen. Landet - 25. Kuustö ruiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu styr seglarens båt med samma friska vind genom de
många sunden. Kustö har fått en liten kapellkyrka i
utbyte mot slottet; där ser man i norr och öster Piikkis’
stränder, i söder öarna Kirjala, Lielaks och Harvarö, i
väster Kakskerta och Hirvensalo, medan de vackra
sunden i Pargas framskymta längst i sydväst.
Bland folket gå sägner om Kustös begravna skatter.
En gång, säger sagan, var dyr tid i landet, och en fattig
jordbrukare begärde att få låna utsädeskorn av sin rika
granne. Den rike ville ej låna, den fattige satt bedrövad
med sill tomma säck på slottets ruiner. Då varseblev han,
huru korn rann ut ur en ränna bland gruset i muren. Strax
höll han sin säck under rännan, fyllde säcken och sådde
kornet. Hösten kom, den fattige fick en fik skörd, den rike
fick missväxt. Kornrännan kunde ej återfinnas, men en
liten fågel sjöng i rännan på muren:
»Mycket spilles i överflöd,
litet giver välsignat bröd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
