Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Läsningen. Folket - 76. Skämtsagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flyta, och så hivades den med fröjderop ut i sjön.
Olyckligtvis råkade den fastna i båtkanten med sitt krokiga
bett, stenen tyngde, båten kantrade, och hölmöläborna
und-kommo med knapp nöd trollkarlens ondskefulla anslag.
b) Stugan. Hölmöläborna byggde sig en stuga och
gjorde detta så grundligt, att de glömde göra fönster i
väggen. När stugan blev färdig, funno de den något mörk
och begrundade länge, huru de skulle få in dagsljuset.
Slutligen funno de på ett gott råd: de borde bära in ljuset i
säck. Alltså utspände de säcken mot solskenet, tillknöto
den försiktigt och buro den in i stugan. Här öppnades
säcken, men till allas förvåning blev stugan icke det minsta
upplyst. Medan de stodo bekymrade över denna
missräkning, råkade Matti komma och fick höra deras
bekymmer. »Nå», sade Matti, »given mig hundra mark, så skall
jag skaffa in ljus». Hölmöläborna voro glada att för så
gott pris få dager och gåvo strax det betingade priset,
varpå Matti högg ett hål i väggen. Och se, strax föll
solskenet in i stugan! Hölmöläborna blevo så förtjusta över
denna upptäckt, att de beslöto hugga ut hela väggen.
Dager fingo de nu tillräckligt, men med detsamma ramlade
stugan.
c) Jakten. En gång gingo hölmöläborna på björnjakt
om vintern. När de kommo till björnens ide, satte de sig
först att äta en grundlig frukost. Därefter hölls råd, och
man beslöt, att Pekka först skulle krypa in i idet för att
taga ut björnen. För säkerhets skull band man ett rep
kring hans ben och kom överens att, om nöd bleve å färde,
skulle Pekka sparka och de övriga draga ut honom. Pekka
kröp in, och när han väl var där inne, bet björnen
huvudet av honom. Iyitet sprattlade Pekka med foten, och så
var det slut med honom Men kamraterna där ute sade
sig emellan: »Nu sparkade han: det lär icke vara så
trevligt där inne.» Varpå de drogo ut Pekka, och Pekka var
utan huvud. »Ja, verkligen, utan huvud!» sade
hölmöläborna och höllo råd om vad detta månde betyda. En av
dem menade, att det icke var så visst, om Pekka haft
något huvud, när han kröp in i idet. — »Nå», sade en annan
»det må jag veta; jag såg ju tydligt, huru han rörde
skägget, när han åt ärter vid frukosten».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
