Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Läsningen. Folket - 76. Skämtsagor - 77. Finska folksången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d) Måltiden. Icke bättre gick det en annan gång, när
hölmöläborna brände en sved vid sjöstranden. På
motsatta stranden betade deras kor; vargen kom och rev ihjäl
en av korna. Hölmöläborna rodde över sjön och beslöto
att steka sig frukost av kon, efter hon i alla fall redan var
död. Då nu sveden brann på den andra stranden, tyckte de
det vara onödigt att göra upp en ny eld, varför de avhöggo
ett stycke kött och uppreste det att stekas mot eldskenet
där borta. Efter en stund ansågs steken vara färdig, och
man begynte äta, men steken ville ej smaka. Någon tyckte
då, att fisk skulle smaka bättre, och eftersom där hängde
en not vid stranden, lade man ut noten på sandmon och
drog ett varp, men fick endast.stickor och ljung. Då hölls
rådplägning om vad man nu borde få till mat, och
allmänna meningen var, att gröt skulle smaka bäst. Men
då alla voro hungriga, och man icke hade en gryta, som
kunde förslå åt alla, beslöt man vänta till vintern, när
man kunde koka i vaken. Att nu vänta till vintern med
hungriga magar var icke lätt, men hölmöläborna väntade,
såsom det anstår ett grundligt folk, vilket icke förhastar
sig. Vintern kom, och isen lade sig över sjön. Då gick
en av sällskapet ut och högg en vak i isen, varefter en
annan bar ut mjölsäcken, spillde mjölet i vaken och begynte
att röra om. När man tyckte, att gröten borde vara
färdig, klev kocken i vaken för att smaka på anrättningen,
och där blev han. De övriga väntade en stund men när
kocken ej kom tillbaka, begynte de misstänka, att han
ensam ville äta upp deras gröt. En klev då ned under
isen för att också få vara med om kalaset och blev borta
liksom den första. »Ja», sade de övriga, »nu äta de båda
upp gröten». Varefter de klevo ned i vaken, den ena efter
den andra, och där blevo de.
77. Finska folksången.
Sång och musik äro för människan likasom ett annat,
heligare språk, på vilket hon gärna uttrycker sorg och
glädje, saknad och hopp. I alla tider har det finska fol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
