Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde Läsningen. Berättelser från Finlands katolska tid - 126. Om den katolska läran - 127. Om Åbo domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas förlåtelse (avlat) åt dem, som läste ett visst antal
böner eller fastade vissa tider eller hudflängde sig själva eller
åhörde mässan eller gåvo allmosor och testamenten till
kyrkor. Ja, till sist skedde en sådan styggelse, att
syndernas förlåtelse såldes för penningar.
Vidare lärde påven, att de dödas själar brännas rena
från synd i skärselden och kunna lösas från denna med
själamässor. Katolikerna tillbedja jungfru Maria och
helgonen; därför hade också i vårt land var och en sitt
skyddshelgon, som han anropade, fastän alla helgon varit
fattiga syndare liksom vi. Men de katolska prästerna
ville vara sådana medlare, att ingen kunde bliva salig
förutan dem. Alla skulle bikta sig för dem, och de skulle
smörja alla döende med en invigd olja. Ty de brukade
inviga olja, vatten, vin, vapen, hus, gårdar och fartyg.
Ja, de döpte kyrkklockor och hade många underliga
vidskepliga bruk, som nu äro avskaffade i vårt land.
127. Om Åbo domkyrka.
Först hade Finlands biskopar bott i Nousis och
sedan i Räntämäki, som nu kallas Marie socken. Dåfunnos
blott små och oansenliga kyrkor av trä, men efter hand
begynte man bygga kyrkor av sten. Under biskop Magnus
Tavasts tid byggdes många av dessa gamla stenkyrkor,
som ännu kvarstå med sina branta tak och små, välvda
fönster. Den, som bidrog till en kyrkas byggnad, fick en
viss tids avlat eller förlåtelse för sina synder. Den, som
släpade en större sten till kyrkmuren, fick större avlat
än den, som bar en mindre sten. Därför ser man så
stora stenar i gamla kyrkmurar, att det är förunderligt,
huru de kunnat upplyftas av människohänder. Och detta
har mångenstädes givit anledning till den sägen, att de
gamla kyrkorna blivit byggda av jättar.
Av alla kyrkor i Finland var Åbo domkyrka den största
och den förnämsta. Den invigdes år 1300, brann flere
gånger, plundrades flere gånger av fiender, men
återställdes och pryddes alltid ånyo. Den kvarstår än i dag som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
