Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 169. Konung Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt detta gjorde, att mången redan var trött på
frihetstidens folkstyrelse. Av detta missnöje begagnade
sig konungen år 1772, när alla voro utledsna vid en lång
och trätosam riksdag, som ingenting uträttade. Han
måste därvid bruka mycken förställning. Hans första
plan var att kalla de missnöjda finnarna till sin hjälp.
De finska trupperna förlitade sig på konungen, svuro
honom en särskild trohetsed och fördes över till Sverge.
Men när de kommo dit, var allt redan gjort. En del svenska
trupper i Skåne hade upprest sig emot ständernas
styrelse; konungen hade blivit tvungen att påskynda sin
revolution (statsvälvning). Den 19 augusti hade han ridit
ut i Stockholm, fått många på sin sida, förklarat för dem
sin avsikt att rädda riket och tagit av dem en ny trohetsed.
Därpå hade han låtit tillstänga Stockholms portar,
inspärrat riksrådet och framlagt för de församlade
ständerna en ny regeringsform eller grundlag för rikets
styrelse. Och denna grundlag hade ständerna gillat och
stadfäst den 21 augusti år 1772, medan kanonerna stodo
laddade ute på torget.
På detta sätt omstörtades frihetstidens
statsförfattning. En så stor olycka som den, att gällande lag
kull-häves med våld, kan endast rättfärdigas av ett stort
nödtvång. Konung Gustav var övertygad om att riket
endast därigenom kunde räddas från inre förfall och
utländskt förtryck, ja, från allmän undergång. Så mycket
är visst att riket återvann sin självständighet, att
partierna skingrades, att största delen av folket tackade
konungen, och att där fanns mera verklig frihet i början
av konung Gustavs regering än under frihetstiden. Men
fastän denna statsvälvning icke kostat en droppe blod,
fastän konungen sedan var mild och försonlig mot alla,
ådrog han sig ett dödligt hat av dem, som dittills hade
styrt riket i frihetens namn.
Nu följde en rad av lugna, lyckliga år. Konungen
besökte flere gånger Finland och visade sig mån om dess
välfärd. År 1775 lät han instifta Vasa hovrätt. Städerna
Kuopio, Heinola, Tammerfors och Kaskö grundlädes
Ta-vastehus flyttades, storskiftet verkställdes,
penningväsendet ordnades, pinbänken avskaffades vid förhör i brott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
