Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Ull MINNET OCH DAGBOKEN.
utan lekmän, som åstadkommit allt detta. Visserligen
höll sig rörelsen kvar inom kyrkan; kyrkobesöken och
nattvardsgångarna blefvo långt talrikare än förut; men
•—■ »lekmän äga ej rätt att offentligt vittna om Kristus»,
äfven om deras vittnesbörd aldrig så väl behöfves och
Herren rikt välsignar deras verksamhet.
Det lif, som så börjat uppblomstra i Uknadalen,
utbredde sig med hvarje år i allt vidare kretsar, och
snart var Stensnäs medelpunkten för en stor andlig
rörelse, som omfattade hela nordöstra Småland och
sydliga Östergötland. Från de flesta af grannförsamlingarna
erhöll nu grefve S. upprepade kallelser att som
predikant uppträda i deras kyrkor, hvilket han ock fick
biskoplig »venia» att göra. Ty äfven en del högkyrkliga
biskopar ansågo det till slut bättre, att grefve S. och
andra gudfruktiga lekmän med vederbörandes tillåtelse
predikade i kyrkorna än utanför dem. Nu för tiden har
man en annan uppfattning af hvad som hör till »sann
kyrklighet»: i flera stift, där lekmän förr fingo
uppträda i kyrkor, är detta dem nu förbjudet. En kanske
icke aflägsen framtid skall visa, hvilkendera
uppfattningen var riktigast.
För inre och yttre missionens sak verkade S.
härefter oaflåtligt, så långt hans krafter räckte. At detta
arbete ägnade han sitt lif, allt mer kännande sig därtill
kallad af Herren. Han lät ej sitt mod nedslås af
misstankar, klander och förtal; hans kärlek öfvervann
hindren och motståndet. När han klandrades för sitt »predi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
