- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
254

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254 DAGBOKSBLAD.

åren sedan han begynt att här offentligen förkunna Guds
ord. (Han köpte den tiden af en bonde ett litet hemman,
gränsande till Stensnäs ägor. Mannen, som var mycket girig,
uppdref priset oskäligt högt, men fick dock hvad han fordrade.
Köpesumman skulle »stå inne», till dess bonden kunde
komma öfver en annan gård, och grefven skref revers. Tid
efter annan uttogs å reversen mindre summor. Både
mannen och hustrun bevistade bönestunderna på Stensnäs,
hustrun af hjärtebehof och redan då bedjande i tron, ej
allenast för sig utan ock för sin man; men denne däremot
endast skrymtade för att söka vinna förtroende af människor.

Hustrun klagade ofta öfver mannens hårdhet och
obot-färdighet. Men grefven, som af egen erfarenhet visste att
Herrens löften äro vissa, sade blott: »Håll på att bedja,
utan att förtröttas». — En gång hade mannen fått en större
afbetalning på reversen, utan att ha denna med. En tid
därefter inställde han sig för erhållande af slutlikvid. Då
fordrade han äfven den förra stora summan; och vid
erinran att den ju vore betald, nekade han samt hotade med
laglig åtgärd.

Hustrun klagade under tiden öfver hans hårdhet och
orättrådighet, men lion fick samma svar som förut. Ja, lion
fick ock deltagare i bönen, under tro till Herrens löften:
»Allt det I bedjen i bönen troende, det skolen I få», och
»edert begär vare kunnigt inför Gud i allting, med bön,
åkallan och tacksägelse».

Mannen kom åter, och fick ännu en gång penningarna.
Men han hann ej längre än i allén utanför Stensnäs, då
han vanmäktig nedsjönk, under det förfärande intrycket af
de ord han nyss hört: »Dessa penningar skola bränna dig!»
Han gick dock hem, men återkom snart, lämnade tillbaka
hvad han med orätt fått, samt bad Gud och S. om barmhär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free