- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
342

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342

DAGBOKSBLAD.

element visste Blumhardt att otvunget sammanbinda till ett
harmoniskt helt, i hvilket hvart enda led kändes upplifvadt.
Han besatt i detta stycke, hvad män kunde kalla »en
virtuositet», för så vidt man icke hellre ville föra hans välsignade
patriarkaliska verksamhet tillbaka till den allt omfattande
och genomträngande kristliga kärlekens makt, som hos
Blumhardt understöddes af en verksam ände, en fin själens
instinkt och denna »ett troget hjärtas adel», som är i stånd till
att umgås med alla utan att gifva bort sig själf. Med andra
ord: i Boll utvecklade Blumhardt alla en själasörjares
egenskaper, och den hjärtevinnande kärleken framträdde under
troget bevarande af den schwabiska folkegendomligheten.

Som ordets förkunnare verkade Blumhardt äfven här,
så väl vid söndagsgudstjänstema, som vid de välsignelserika
dagliga morgon- och aftonbönerna. Vid dessa bönestunder
bads alltid, utom för Kristi kyrka i sin helhet, hvarje dag
för de forna eller närvarande gäster vid Boll, hvilkas
födelsedag dét den dagen var. Hvarje besökare fick nämligen
inskrifva sitt namn i ett »Minnesalbum», på sin födelsedags
datum. Därvid kunde hända, att personer från de mest
skilda håll sammanfördes i den gemensamma förbönen. Så
erinrar jag mig min känsla af på en gång förvåning och
glädje, då vid den första morgonbönen, jag bevistade i Boll,
den gamle vänlige pastorn mot slutet af andaktsstunden
ur en korg, där det låg en mängd sammanrullade
papperslappar med påskrifna namn, framdrog tre af dessa, upprullade
dem och sade: »I dag ha vi att särskildt bedja för fyra
kära nådessyskon, som vi här lärt känna: major L. i Berlin,
köpmannen N. i Teheran (Persien), fru von K. i Stuttgart och
pastor Rudin i Sverige. Det gjorde mitt svenska hjärta godt
att ock finna svenskar nämnas med i det stora syskonbandet.
(Vänner, som senare besökt Bad Boll, ha för mig omtalat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free