Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KITE
tagsamhet så långt gångna, som man blott kan
finna dem i ekvatorns omedelbara närhet.
Två världar mötas i Parå, — det naturliga,
primitiva "Sydamerika med ett tycke af vild-
OCH HEMMA
mark och det artificiella, omständliga Europa.
Dessa två hvarandra motsatta element synas
strida om herraväldet. Hvilketdera skall väl
slutligen segra? Måtte det bli Sydamerika!
02222 DEDRAECAECDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDAEAN
SURMJÖLK.
SURMJÖLKSBAKTERIER.
et är ju sedan gammalt ett allmänt kändt
faktum, att födoämnen vid en tids förva-
ring, isynnerhet i värme, mer eller mindre
öfvergå i förruttnelse, d. v. s. blifva be-
mängda med bakterier, som alstra illaluktande
och för vår hälsa skadliga ämnen. Genom kon-
servering skydda vi vår föda från dessa förrutt-
nelsebakterier. Konservering kan åstadkommas
med olika medel; ett dylikt medel grundar sig
på syrors förmåga att döda bakterier. Kött, ned-
lagd i surmjölk, ättika e.d. kan sålunda hålla sig
ganska länge friskt.
Det är emellertid ej tillfyllest att födan är
frisk, när vi förtära den, vi böra äfven tillse, att
den inom vår kropp ej öfvergår i höggradig för-
ruttnelse. Det är nämligen konstateradt, att vid
denna förruttnelse giftiga ämnen uppstå, som
blifva för tarmarna, lefvern, njurarna, ja, äfven för
blodet, och sålunda för hela organismen, direkt
skadliga. Att döda eller åtminstone förminska
antalet förruttnelsebakterier i tarmen vore sålunda
förmånligt. Som det emellertid i tarmen finnes
ej blott skadliga utan äfven nyttiga bakterier, är
det af vikt, att de nyttiga bibehållas, men de skad-
liga förgöras. Genom upprepade försök, såväl
med djur som människor, har det visat sig, att
mjölksyran, som bildas genom sönderdelning af
det i mjölk förefintliga mjölksockret, just är i be-
sittning af dessa åstundande egenskaper.
Mjölkens surnande beror på förekomsten af
en sorts bakterier i mjölken, s. k. surmjölksbakte-
rier. Vid deras verksamhet sönderdelas det i
mjölken befintliga mjölksockret, och mjölksyra
bildas, som i likhet med andra syror har förmåga
att koagulera mjölkens ägghvita, så att mjölken
stelnar och öfvergår till hvad vi kalla filbunke.
Arten af dessa bakterier är olika i olika länder,
och äfven deras sönderdelande förmåga är olika
stor. I vissa länder, ex. södra Ryssland, bringas
stomjölk att surna och ger då kirgisernas natio-
naldryck, kamyss. Ett annat slags surmjölk är
kefir, som beredes af komjölk och användes myc-
ket af ett annat folkslag i södra Ryssland. Dessa
folkslag äro kända för sin präktiga hälsa.
På det hela taget måste man ju säga, att all
surmjölk är nyttig. Emellertid har såväl kamyss
som. kefir den olägenheten, att en alkoholjäsning
försiggår i mjölken samtidigt med mjölksyrejäs-
ningen, och kefir innehåller sålunda ända till 1
procent alkohol, hvilket gör, att den i längden ej
blir enbart nyttig. Vid undersökning af andra
länders och folks surmjölk, har man kommit till
det resultatet, att den i Bulgarien framställda sur-
mjölken är den kraftigaste, den mest hälsobrin-
gande. Den bulgariska surmjölken » Yoghurt» har
visat sig icke blott innehålla de kraftigast ver-
kande mjölksyrebakterierna, utan äfven vara i”
ovanligt hög grad beständig i sin sammansätt-
ning. Mjölken, som först uppvärmes något, blir
vid surnandet tjock, ätes därför som pudding och
ingår i den bulgariska allmogens dagliga spis.
»Yoghurtens kan emellertid få ett praktiskt
intresse äfven för oss, sedan man kommit under-
fund med, att yoghurtbakterierna kunna, efter ren-
odling, inplanteras äfven i vår komjölk och där
åstadkomma den önskade mjölksyrejäsningen. Yog-
hurten har nämligen tilldragit sig läkarnas stora
intresse, ingående experiment och undersökningar
äro gjorda, och resultatet har blifvit, att de ren-
odlade och intorkade bakterierna numera kunna
köpas på apoteken och surmjölken tillagas i hem-
men efter recept, som medföljer preparatet.
Resultatet af en genomförd yoghurtdiet är alltså
i första hand, att på grund af surmjölkens lätt
Jösande förmåga, den osmälta delen af födan hasti-
gare lämnar tarmen, samt att slutligen den osunda
förruttnelsen i tarmen i hög grad nedbringas. De
slutliga följderna af en dylik diet får man bäst
studera i yoghurtens hemland, Bulgarien. Ingen-
städes möter man så många verkligt krya åldrin-
gar som där. För att med siffror belysa detta för-
hållande kan blott omtalas, att af landets 4 mil-
joner människor finnas 3,800 personer, som ärö
öfver hundra år gamla. I Tyskland med 61 mil-
joner finnas blott 78 stycken hundraåringar.
Yoghurten bör emellertid ej förleda oss att för-
akta vår egen inhemska surmjölk. Fastän den ej
i kraft kan mäta sig med den bulgariska, kan
dock äfven den blifva oss ett godt medel att för-
skaffa oss en kraftig ålderdom.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
