Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
nägenheten att döma sig själv drev honom att
draga ned allt, tor att intet skulle stå över honom
ocli vara bättre än han.
Nils var ende sonen till baronen på Karlsta och
från barndomen bortskämd av alla. Egensinnig
av naturen blev han genom denna uppfostran
obändig och van att göra allt som föll honom in.
Detta gick an så länge intet ont föll honom in,
men när det så gjorde, såg han intet skäl att låta
bli, och så hade han rusat åstad, tills han
plötsligt till sin förvåning ocli harm fann att han
råkat i klistret och tvangs att sota för sina
gärningar.
Detta oväntade motstånd kom från
myndigheten vid det universitet, där Nils studerade.
Han var begåvad, och hade det fallit honom in
att arbeta, kunde han ha varit bland de främsta,
men nu behagade det honom bättre att leva om.
Galna upptåg utgjorde hans förtjusning; i sådant
gick han alltid främst. Och när därför ett upptåg
gick över gränsen för vad som kunde tålas, blev
det Nils som utkorades till en varnagel för andra
unga vildhjärnor. Han relegerades från
universitetet på två år.
Och nu gick han hemma på Karlsta, upprörd
över vad han ansåg som idel orättvisa, och ibland
roade han sig med att hjärtskrämma sin stackars
mor och syster med talet om att ta livet av sig.
När han genom sådant tal lyckats få dem riktigt
ängsliga och dystra, då kände han lättnad och var
till och med nöjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
