Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
ändå var han inte värre än ett ungt litet djur,
som aldrig gjort någon varelse för när.
Far skakade betänksamt på huvudet, när han
talade om hur han funnit den grisen. Han tyckte
det var orätt att hålla ett djur så. Den gången
hade han mera känt sig som en befriare för det
stackars djuret än som dess slaktare.
Jämfört med hur den grisen haft det, hade ju
deras lilla gris det furstligt. Men ändå kom det en
dag till gården en som ville göra nasses
fångenskap ännu mildare. Det var en sommargäst, som
tyckte mycket om grisar, icke bara som fläsk utan
ännu mer som levande varelser.
Under sin sommarvistelse på gården gick hon
gärna själv med överlevorna från sitt hushåll till
grisen, som blev stormförtjust över extramålet.
Sedan lammen kommit ut på bete, hade nasse fått
en liten kalv till sällskap. Kalven var ännu för
liten att gå i kalvhagen och hölls därför i en katte
bredvid grisens. Mor hade tagit bort stängslet
mellan dem, så att de dels fingo mer utrymme ocli dels
bättre kunde sällskapa med varandra. De voro de
bästa vänner ocli lågo alltid tätt tillsammans, när
de sovo. När då grisen fick sitt extramål,
grymtade och sörplade och väsnades han i sin
belåtenhet, så att bela ladugården kunde förnimma att
ett väldigt ätande pågick. Hönsen, som satt sig till
sin middagslur på sina pinnar uppe under taket,
vaknade och kommo nedregnande i det fåfänga
hoppet att få vara med om kalaset, och kalven
kom framvinglande på sina långa ben. I hopp om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
