- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
115

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yttre och inre svårigheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjorde också de mesta invändningarna. Han var angelägen
om Gotlands återvinnande och ville, såsom han skref till Thure
Jönsson, »hellre dö än falla i konungens ogunst»; men
bibehållandet af kyrkans välmakt och egendom låg honom också
starkt om hjärtat. Konungen uppmanade honom att till
krigshjälp lämna 100 dugliga karlar med full rustning samt
ur sitt stift samla 2- till 300 mark silfver, emedan Linköpings
stift af Gotlands återtagande hade lika så stor fördel och gagn
som kronan. Biskopen invände, att »ingen inländsk eller
utländsk konung begärt sådan hjälp af hans biskopsstol, icke
heller hade någon hans företrädare i Linköping det gjort, ändå
att Gotland och stundom hela riket varit i främmande mäns
händer». I stiftet förspordes snart ett missnöje, hvilket konungen
var benägen att tillskrifva biskopens uppvigling. I bref till
denne utlät han sig: »Tilläfventyrs hafven I sökt få ursäkt,
att ingen synnerlig undsättning göra oss af biskopsstolen».

I oktober 1523 höll Gustaf en herredag i Söderköping. Då
uppsattes svaret på den danske konungens bref. I en annan
skrifvelse påyrkades frigifvandet af Gustafs fångna
anförvanter, hvilkas kvarhållande tillskrefs Gustaf Trolles stämplingar;
därför tillades den hotelsen, att, »om de goda kvinnor af
ärkebiskop Gustafs stämpling längre förhölles i Danmark, skulle
hans vänner, som nu i konungens händer kommit, varda det
åtnjutandes till ondo här i Sverige». En pristaxa på
lifsförnödenheter fastställdes; man finner däraf, att ett pund salt
skulle gälla 6 öre örtug, ett pund smör en mark, ett pund
humle lika mycket, ett pund fläsk 1½ mark o. s. v. Bristen
på salt kändes i synnerhet tryckande, hvarför beslöts, att man
skulle tillse, »om några saltådror funnes, som riket till nytta
komma kunde». Till krigsmaktens iståndsättande påbjöds en
allmän vapensyn; »för allas eder oskicklighets skull», skref
konungen, »hafver riket allaledes haft stor skada och fördärf
af utländskt folk»

Konung Fredrik, hvilken själf önskade Gustafs bistånd
vid belägringen af Malmö, visade sig för ögonblicket
tillmötesgående och föreslog, att tvistefrågan skulle på ett möte dem
emellan afgöras. Gustaf utlyste med anledning däraf en ny
herredag, hvilken på nyåret 1524 skulle hållas i Vadstena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free