Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Västerås 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstå, att konungen ämnade »göra dem fattiga och blotta
som andra bondepräster, taga ifrån dem deras ränta, slott och
fästen, de sådant hade.» Biskoparne Peder Månsson och
Magnus Sommar svarade undfallet, att de voro väl till freds,
så fattiga eller rika konungen än ville hafva dem; ty hade
de litet att uppbära, så hade de ock litet att utgifva. Då tog
biskop Brask med förtrytelse till orda. »I ären galne män»,
sade han, »därest I
sådant tillstädjer
Vill konungen taga
något med våld från
oss, så tage. Men
låten honom ej
bekomma med ja och
god vilja, så framt
I viljen göra det den
heligaste fadern
behagligt år. Då kunna
vi hafva en fri aktion
och klagan inför hans
helighet. Må därför
hvar och en akta sig
att gifva sig ifrån
påfven. Många
konungar och furstar
hafva, i forna tider
sådant företagit, som
nu denne vill; men
de hafva blifvit afbrända genom den helige faderns
dunderslag, som är interdikt och bannlysning, så att kyrkans
personer hafva bekommit sitt igen och obesvärade af dem fört
sitt stånd i rolighet. Men falla vi ifrån påfven, som är vår
yttersta tillflykt, lifsankar och försvar, så hafva vi eldar och
ris på alla sidor. Först blifva vi bannlysta af honom, sedan
här hållna föga bättre än trälar af konungen, ej dristande
svara ett ord för kyrkans friheter och privilegier.»
| Västerås domkyrka. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
