Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Västerås 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
köpstadsmän höllo då råd och förklarade sig beslutna att på
egen hand förena sig med konungen; de hade redan haft bud
till honom därom på slottet. Västgötaherrarne med Måns
Bryntesson i spetsen uppmanade då Thure Jönsson att icke
längre hålla sig så styf mot konungen, ty däraf kunde mycket
ondt följa. Herr Thure sade sig vilja falla undan, dock så,
att »konungen icke skulle tvinga honom till något lutheri;
ville han icke vara goder, skulle de väl få råd med honom
en annan gång». Det uppdrogs nu åt Laurentius Andreæ och
Olavus Petri att gå upp till konungen på slottet samt bedja
honom komma tillbaka. De gjorde så, men fingo till svar,
att han ville vidblifva hvad han förut sagt. De båda
utskickade kommo tillbaka med oförrättadt ärende och sade
sig ej drista själfva gå tillbaka med samma bön, utan
uppmanade de församlade att skicka andra, som tilläfventyrs
kunde få bättre svar. Då afsändes Knut Andersson och
Magnus Sommar, men det gick icke bättre för dem. Ånyo sändes
andra utskickade, som enträget bådo konungen »värdigas
komma till dem personligen en resa». Han gaf till slut med
sig och lofvade komma den följande dagen. Efter
meddelandet af detta besked åtskildes ständerna för den gången.
Följande dagen, den 27 juni, infann sig konungen hos
de församlade ständerna samt blef af dem »undfången med
allsomstörsta vördnad och reverens». Han lofvade nu att
vara deras nådige herre och konung. Öfverläggningarna höllos
sedan i stillhet gruppvis och torde snart afslutats, då man
redan var öfverens att besvara framsättningarna i enlighet
med hans vilja. För första gången, så vidt man vet, afgåfvos
nu dessa utlåtanden ståndsvis; äfven därutinnan ter sig mötet
i Västerås som en verklig riksdag. Sålunda afgafs ett
utlåtande af rådet och meniga adeln, ett annat af köpstadsmän
och bergsmän, ett tredje af »mene man», hvarmed menades
bönderna. Vid det sistnämnda svaret synes man hafva fäst
minst afseende. Köpstadsmännens svar uttalade sig i den
mest reformationsvänliga anda; det synes hafva blifvit uppsatt
af Olavus Petri. Rådets och adelns skrift, hvilken var
utförligast, lades till grund för riksdagsbeslutet, hvilket är kändt
under namnet »Västerås recess». Det utfärdades i rådets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
