- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
203

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Västerås 1527

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namn samt beseglades äfven af meniga frälset samt några
fullmäktige af köpstadsmännen och bergsmännen »på den
mene mans vägnar». Biskoparne uppsatte en särskild skrifvelse,
däri de uttryckte sin maktlösa undergifvenhet. »Efter nu»,
heter det, »så endräkteligt af allom belefvadt och samtyckt
var, så kunne vi intet däremot säga utan låtom det ske».

Västerås recess utgjorde ett i enlighet med konungens vilja
afgifvet svar på hans framsättningar. Ständerna lofvade att
samfäldt bistå konungen vid dämpande af »den ostadighet,
som plägar vara i riket med många stämplingar och uppstöter».
Till upprättande af kronans försvagade ränta skulle konungen
äga att indraga kyrkans öfverflödiga gods och inkomster.
Biskoparne skulle till konungen »antvarda sina slott och
fästen» samt ej »rida med flere karlar, än konungen dem
föresade». Om domkyrkornas och kanikernas inkomster hette
det helt kort: »när öfverlagdt är, hvad till deras redliga
uppehälle hörer, tage konungen hvad utöfver är». Öfver klostren,
där det »nu i en lång tid varit ett skröpligt regemente», skulle
konungen sätta adliga förvaltare, hvilka skulle låta klosterfolket
få sitt uppehälle, men af öfverskottet göra konungen tjänst
med borgläger eller på annat sätt. Adeln skulle äga att
återkräfva sina arfvegods, såvida de kommit i kyrkans ägo efter
Karl Knutssons räfst 1454; dock skulle ingen »få taga sitt
igen, förrän han på tinget gjort sin börd fullt med tolf man
efter lagen i svararens närvaro». Men skattejord »gånge
tillbaka, ehuru länge hon hafver borta varit». Hvad läran
angår, lofvade ständerna att hvar i sin stad stilla »det rop,
som i det ärendet var uppkommet i riket mot hans nåde»
samt begärde, att »Guds ord måtte allestädes i riket renliga
predikadt varda».

Till förtydligande af recessen uppsattes sedermera en
annan skrift, kallad »Västerås ordinantia», hvilken särskildt
angaf kyrkans ändrade ställning till den världsliga makten.
Biskoparne skulle låta konungen få »registren på all deras
ränta»; sedan skulle han sätta dem före, huru mycket de
skulle hafva däraf och huru mycket de skulle gifva honom
till kronans bästa. Vid prästgälls besättande ägde konungen
att »besörja kyrkan med den bekväm är». Prästerna skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free