Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Striden mot Lybeck. Deltagandet i grefvefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de menade sig kunna störta från tronen lika visst, som
de bidragit att uppsätta honom på densamma. Därvid
hoppades de kunna begagna sig af den i Sverige rådande
tillgifvenheten för Sturehuset. Den unge Svante Sture uppehöll sig
fortfarande i Lauenburg, där han vid hertigens hof skulle lära
sig »tuktsamlig umgängelse hos främmande herrar och furstar,
det honom måtte blifva till gagn och heder i framtiden».
Under förevändning att låta honom bese hästar, som skulle
hafva blifvit af modern honom tillskickade, lockade en slug
köpman den godtrogne ynglingen in på Lybecks område.
Där fick Svante ej se de utlofvade hästarne, men i stället
ditkom Markus Meyer och sökte med lockande förespeglingar
förleda honom till otrohet. Den unge Svante visade sig
emellertid värdig sin ädla ätts föredömen; han vägrade ihärdigt trots
alla lockelser. »Viljen I ej i Guds namn, så skolen I i
djäfvulens», utbröt då Meyer förtörnad. Svante Sture fördes nu till
Lybeck, där han hos Markus Meyer och Herman Israel
kvarhölls under höflig, men noga bevakning. De svekfulla
lockelserna fortforo äfven där; man förärade honom en grann
sammetsklädnad och ett dyrbart sigill samt lät öfver hela staden
hälsa honom såsom Sveriges riksföreståndare. Det förärade
sigillet hade förut i hemlighet brukats under en i Sturens
namn skrifven upprorsmaning, hvilken man sedan sökte
kringsprida i Sverige. Men lockelse, hot och svek verkade lika
fåfängt. Svante Sture kvarhölls i Lybeck ända till på
sommaren 1536, då hertig Magnus af Lauenburg och hans furstinna
ditkommo som bröllopsgäster i Meyers hus. Då utverkades
ändtligen, att Svante Sture fick med furstinnan återvända till
Lauenburg.
Bättre framgång hade lybeckarne med Gustafs svåger,
grefve Johan af Hoja, hvilken utan svårighet förmåddes att
träda på deras sida. Han hade, måhända med föga
underhandlingsskicklighet, träffat uppgörelse om skuldens belopp
och afbetalning. Han hade med sitt hedersord borgat för
verkställigheten och lofvat att som gisslan eller fånge inställa
sig i Lybeck, om något däri skulle brista. Nu ansåg eller
förebar han sig lämnad i sticket, då Gustaf ej uppfyllde
lybeckarnes anspråk i den af dem önskade utsträckningen. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
