Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brytningen med de svenska reformatorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträffade under hans kanslerstid, medförde tillika för honom
ökade svårigheter. Klockuppbörden kan hafva förefallit
honom som ett rån från menigheterna, och dalkarlarnas motstånd
mot densamma torde han hafva förnummit mera med
samkänsla än med förtrytelse; den lena tonen i de af honom
uppsatta skrifvelserna till dem synes bära vittnesbörd därom. Kort
efter dalkarlsräfsten fick han också från sin befattning ett
afsked, som inglunda var nådigt. Af den uppretade konungen
fick han sedermera det vitsordet, att han visat sig lika duglig till
kansler som »en åsna till luteslagare» eller »en frisisk ko till
att spinna silke».
Laurentius Petri bodde fjärmare, hade ett mera undfallet
lynne och var dessutom genom sitt gifte med en dotter af
Birgitta Vase, Gustafs kusin, befryndad med konungen. Men
äfven han såg med oro den utveckling, som syntes förestå.
Uppenbart visade sig konungen mer benägen att insamla en
rik skörd af reformationens världsliga frukter än att befrämja
en reformatorisk nydaning i lära och lefverne. Genom det
nya aflöningssätt, som småningom infördes, såg det ut, som
om kyrkan helt och hållet skulle falla i den världsliga
maktens händer, bindas i sin verksamhet och mista de nödiga
medlen till fyllandet af sin lifsuppgift. Själf blef ärkebiskopen en
af de förste, som drabbades af denna ogynnsamma förändring.
Kronan öfvertog nämligen hela intäktens förvaltning samt
anvisade åt honom prebenden och tiondeanslag. Så fromsint
han än var, erfor han dock med smärta verkningarna af
denna åtgärd.
Olavus Petri, hvars spänstiga natur ännu ej nedböjdes af
motgången, ägnade sig med fördubblad ifver åt sitt kall som
predikant och reformator. Han utgaf 1536 sin postilla,
hvilken tvifvelsutan i sitt slag är ett af de yppersta verk vårt
land äger, men genom den frimodiga sanningsspegel, som
ibland framhölls för den världsliga makten, ej var konungen
synnerligt till behag. Då förföljelsen bröt ut, tillvitades
Olavus och de med honom liktänkande predikanterna, att de »uti
deras predikan alltid med deras Herodem och Pharaonem
igenom svinde, behändige och oblique ord ropat och skriat,
likasom de gärna säga ville, att hans majestät skulle vara en slik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
