Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Jorden, jordbruket och jordagodsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jorden, jordbruket och jordagodsen.
Det hörde till konung Gustafs uppfattning af sin
regeringsmakt, att han som Sveriges konung betraktade sig först och
främst som herre öfver den svenska jorden. Riket var för
honom ett stort jordagods, och rikets invånare voro det
godsets underhafvande, hvilka fått sig upplåtna större eller mindre
delar däraf att bruka och sköta. Denna uppfattning hade
konungen från början haft, den blef systemsatt genom
Konrad von Pyhy, och den fortlefde äfven efter dennes fall, om
än med mera varsamhet i tillämpningen.
Till allmänningarne och den oupptagna jorden betraktade
han i följd däraf kronan som omedelbar ägare; de voro för
honom outskiftade stycken af det stora godset. I enlighet
med detta åskådningssätt tillerkände han utan betänklighet
de stora skogsmarkerna i Norrland åt kronan. Det var till
denna landsdels invånare han 1542 skref, att »sådana ägor,
som obyggda ligga, höra Gud, oss och Sveriges krona till
och ingen annan». Han ville upplåta dem till bebyggande,
på det »kronans skatt därigenom förbättrad och förökad blifva
måtte». Därför uppmanade han till anläggande af nybyggen,
»där mångenstädes i skogen funnos goda lägligheter till att
rödja skogen och göra goda hemman». Ängar och fiskevatten
voro enligt samma uppfattning likaledes kronans ägendom,
hvarför de ej fingo begagnas, utan att tillbörlig skatt därför
erlades till konungen. »Vi förnimme, att där äro några goda
laxfisken däruppe, som oss tillkomma», skref han till
norrländingarne; i ett annat bref talades om strömmarne i
Värmland, där tillfälle vore att bruka laxfiske och bygga sågkvarnar,
hvaraf kronan kunde draga någon vinst. Af den s. k.
statssocialismens åskådningssätt var konung Gustaf sålunda,
åtminstone i det stycket, fullt genomträngd.
Men det var ej nog med, att tillbörlig skatt skulle till
kronan utgöras; själfva brukningssättet skulle äfven vara
sådant, att det allmänna och särskildt konungen själf kunde
därmed blifva väl betjänt. Betecknande är äfven i detta afseende
hans bref till norrländingarne. »Vi hafva», skref han, »några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0473.html
