Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Gustafs tredje förmälning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna, så godt hon i sin ungdom och oerfarenhet förmådde.
Sin ungdomskärlek måtte hon emellertid haft svårt för att
glömma. Det berättas, att hon ofta talade i sömnen och att
konungen en natt, då han låg vaken, hörde henne yttra:
»Konung Gustaf håller jag mycket kär, men Roosen förgäter jag
aldrig.» Hennes forne fästman gifte sig med hennes syster
Cecilia Stenbock.
Bröllopsårets julhelg tillbragte konungen med sin gemål
och den åtföljande hofstaten i Kalmar, uti hvars slott den
kungliga våningen då var färdig med panelverk och annan
utpyntning i den tidens smak. Han anlände dit redan i
november och kvardröjde i Kalmar eller Borgholm tills i
februari följande året. Hofföljet bestod af 365 personer, till hvilka
hörde drabanter, handtverkare, fågelfängare, »skaffare» (kockar),
»hunddrängar» (10 stycken), kistedrängar och trumpetare. Af
slottets läderförråd gjordes åt prinsarne smorlädersstöflar med
tjocka bottnar samt åt hoffolket tillsammans 121 par skodon.
Drottningen ombesörjde med biträde af sina tjänarinnor linne-
och klädessömnaden åt hela den kungliga familjen. Med egen
hand tillskar hon skjortor och lintyg; hvad som ej medhanns
i Kalmar, fördes till Stockholm, där arbetet afslöts. På sådant
sätt uppskar och sydde drottningen »26 alnar groft
hollandslärft till alla fröknarnes förkläden och särkar» samt
ytterligare »50 alnar hollandslärft till hufvudkläde och andra delar
åt sig och alla fröknarna». Åt de adliga jungfrurna och
kammarsvennerna, som åtföljde henne, gaf hon som julgåfva lärft
till lintyg och skjortor. Sevede härads skattskyldige allmoge
fick, väl också som ett slags julgåfva, lindring i sina tunga
skattedagsverken. Med den långa vistelsen härstädes förband
konungen äfven ett annat, mer riksvårdande syfte, nämligen
att förmå allmogen till det förbättrade jordbrukssätt, som han
annorstädes infört. Härvid stötte han emellertid på böndernas
ömtålighet om sin äganderätt; de gåfvo ofta trotsigt till svar,
att jorden var deras egen, och att de därmed ämnade förfara
efter sina förfaders sed. Dagen före sin afresa utfärdade han
därför till menige skattebönder i Småland ett strängt bref,
hvari han förebrådde dem, att de »sina skattegods skröpligen
besitta, låtandes skogen gå utöfver alla ängarne och åkern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
