Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Konung Gustafs sista riksmöte.
- Gustaf Vasas död och begrafning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtörnad; dock kom det dem emellan uti godt lag igen, efter
intet annat blef af konung Gustaf begärdt, än hvad rätt och
tillbörligt var».
*
Gustaf Vasas död och begrafning.
Ansträngningen och de häftiga uppträdena vid den sista
förhandlingen med Erik bröto den gamle konungens återstående
svaga krafter. Den 14 augusti insjuknade han ånyo i samma
frossfeber, som han förut haft i Julita; det härrörde, klagade
han, »af stort bekymmer och mycket tal». Erik lät sig däraf
intet bekomma, utan anträdde samma dag sin afresa till
Älfsborg, där anstalter redan vidtagits för afseglingen. Febern
tilltog under de båda följande dagarne. Konungen kallade
då till sig några af rikets män och sade till dem med oro:
»Vi känna visst döden, huru vill nu Sveriges rike gå? Våra
söner äro fast unge och känna intet världen. Vi hafva ännu
om rikets saker något obestyrdt; om Gud täckes unna oss
lifsfrist på någon tid, skulle det komma Sveriges rike mycket
till godo, eljest vill där falla eder svenske ett nytt regemente,
förty denna svinde världs lägenheter kunnen I fast litet
förstå». De närvarande sågo, att han af det myckna talandet
blef svagare, hvarför de bådo honom att förskona sig och ej
bekymras. Han sade då: »I fån väl veta det i framtiden.
Gud gifve, att I svenske hade låtit våra trogna råd och
förmaningar mera till hjärtat».
Den 25 aug. lät konungen inkalla sina tre tillstädesvarande
söner Johan, Magnus och Karl samt förmanade dem till
endräkt. Han erinrade dem om, huru fordom Magnus Ladulås’
söner genom sin tvedräkt vållat rikets ofärd. »Viljen I», sade
han, »inom eder släkt behålla kronan, så skolen I också ära
och lyda den, som henne bär, och alltid främja hvarandras
bästa». Sedan förordnade han, huru det efter hans död skulle
ställas för drottning Katarina och för prinsessorna.
Sjukdomen fortfor emellertid, och någon läkare hade man
i början ej tillhands. Drottning Katarina var dag och natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0538.html
