Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Skydd mot regn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvad vetenskapen sedermera visat, det varit ofullständig
förvedning i de mekaniska väfnaderna och ingalunda brist
på kiselsyra, som vållat strånas nederlag. Då dessa, som
ofta är fallet på våra sädesfält, växa så tätt, att de
ömsesidigt beskugga hvarandra uppstår nämligen af brist på
ljus ett slags sjuklighet, som hufvudsakligen tar sitt
uttryck i minskad klorofyllberedning, men äfven invärkar
menligt på de mekaniska elementens utbildning.
Hvad som emellertid hos växten är mest utsatt för
att skadas af regn är frömjölet. Det är allbekant hvilken
betydelse frömjölskornen äga för växter, huru de efter
att ha öfverförts på pistillens märke växa ned igenom
stiftet och befrukta de unga fröämnena, så att dessa
utbildas till grobara frön. Det är oss äfvenledes bekant att
det för frambringandet af en kraftig afkomma ofta är
nödvändigt att frömjölet öfverföres från en blommas ståndare
till en annan blommas pistill, och att denna öfverföring
sker dels genom vinden dels genom insekter. Det finnes
också ett femtiotal vattenväxter, hos hvilka frömjölsöfverföringen
sker med vattnets hjälp, men i regel är vatten
och fuktighet rent af ett gift för frömjölskornen, enär
dessa vanligen uppsuga vatten med sådan begärlighet att
de till slut sprängas sönder och törstöras. Klart är äfven,
att en regnskur endast genom att skölja bort frömjölet
ur en blomma kan anställa stor skada, och för växterna
i allmänhet är det därför helt enkelt en lifsfråga att skydda
frömjölet mot regn och dagg.
De inrättningar, som växterna för detta ändamål
åvägabringa, äro så olikartade, att man om dem skulle
kunna skrifva en hel bok, hvilket också en tysk
vetenskapsman har gjort. Den växlande mångfalden af
skyddsinrättningar tyckes stå i en egendomlig motsats till det
åsyftade målets enkelhet; till stor del beror detta på
naturens vanliga förmåga att på många vägar nå samma
mål, men det har äfven sin grund däri, att samma
anordning, som skall utestänga regnet från blommans inre,
dock måste lämna de fromjölsöfverförande insekterna fritt
tillträde. Här som annars måste vi emellertid nöja oss med
att gripa några exempel ur högen.
Det enklaste fallet är måhända det som möter oss
hos blåklockan, liljekonvaljen, linnéan m. fl. Blomkronan
är hos dessa klocklik eller bägarformig och vänder sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
