- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
230

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

och ifrigt, att Gud skulle hjelpa honom att bryta
med sina gamla vanor och bistå honom i det nya
beslutet att blifva en bättre menniska.

Hans förändring blef verklig och hans hustru
är nu en af de lyckligaste qvinnor som finnas, un-
der det hon till och med förnöjsamt erinrar sig
sitt första och sista besök på krogen.

&x +
Min herre, jag tycker om den lära, ni predi-

kar och jag tror mig kunna försaka allt utom ez
sak.”

VID HEMMETS HÄRD.

ga afgudadyrkare fins det icke! Må hvar och en
göra sig den frågan — älskar jag någon eller nå-
got högre än Gud? Om så är, är detta din afgud.

x Xx
+

Snälle Alfred, gif icke lille Karl vin! Jag ry-
ser, då jag ser honom dricka det med välbehag.
Jag ryser vid tanken på, att vi derigenom kunna
hos vårt barn framkalla en kärlek till starka dryc-
ker, som skall bringa oss en fruktansvärd frukt.”

"Ah, icke är det farligt att gifva honom sådant
vin som detta. Tror du, att vår son nagensm
blir en drinkare? Var icke så der barnslig, du

En räddare.

«eHvad är det, min fru?” frågade predikanten.

"Att spela kort — min herre.”

«Ni tror, att ni icke skulle kunna vara lycklig
utan kortspel?”

Nej, det skulle jag icke kunna vara.”

«Då min fru, är kortspelet er gud, och då får
ni genom denna er gud söka frälsning.” Dessa
ord ledde henne till att allvarligt tänka på saken
och hon blef snart en kristen.

Låtom oss aldrig glömma, att det, som vi äl-
ska högre än Gud, är vår afgud. Ack, huru mån-

gumman min. — Kom hit, min gosse, vill du
smaka med pappa af hans goda vin?”

Och den lille gossen stapplade fram till bordet,
der hans pappa satt, läppjade på det af fadren
framräckta glaset och jollrade på sitt barnsliga
sätt: Lille Karl tycker om’et, när han blir stor
som pappa, lille Karl dricka hela dagen.”

Modren bleknade, men fadren kastade sig bak
öfver stolen och utbrast i ett hjertligt skratt samt
tömde ett glas för, såsom han sade, sin lille gos-
ses stora vett.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free