- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
231

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RT STEL ONERSEISORIDEE NGC 2

År hafva flyktat! Allt är förändradt. Från
ett mörkt kyffe å en bakgata höras barska och
fruktansvärda svordomar. En poliskonstapel
tillkallas, som går in i det rum, hvarifrån bullret
kommer. Ack, hvilken syn! Der borta i hörnet
låg en död qvinna, hvilkens kropp ännu var varm;
midt på golfvet låg en gammal, sargad, blödan-
de och döende man i en stor blodpöl. Bredvid
stod en yngre, fruktansvärd person som i raseri
svängde ett mördande vapen öfver sitt hufvud
och skrek af alla krafter: ’Min mor är död af
sorg, jag har dräpt min far. Hvad bragte mig
dertill? Jo, bränvin, bränvin! Då jag var liten,
gaf man mig det och berömde mig, då jag svälj-
de det med glupskhet. Då jag blef vuxen kunde
jag icke lefva det förutan. "Häng mig nu! Häng
mig och gör en ände på detta eländiga lif! När
någon säger: Är det något ondt deri att gifva
ett barn vin? så peka på den galge, der jag ding-
jarfoch säg: Seder det onda der

x x
x

En kattuntryckare i Manchester öfvertalades:

af sin hustru på deras bröllop, att lofva henne en
mugg öl om dagen. Han var sjelf en måttlig
drinkare, och han drog sig för att gifva detta
löfte; till sist gjorde han det emellertid. |

Tiden gick. De arbetade båda hårdt. Hon fick
dagligen till sin mugg öl och han drack vanligen
biGle st Derhade vart gitta ett år, och om
morgonen på deras bröllopsdag såg mannen på sin
lilla hustru med en viss förebråelse, 1 det han sade:

<Marie, vi ha ej haft någon fridag, sedan vi
blefvo gifta, och hade jag en enda krona, skulle
vi ha gjort en liten utflykt till landet för att helsa
på din moder.”

«Skulle du vilja resa, John?” sade hon blidt, i
det en tår skimrade i hennes öga, af glädje öfver
att höra honom tala så vänligt — precis som i
forna dagar. "I fall du vill resa, John, skall jag
bestrida utgifterna.”

’Du bestrida utgifterna?” sade han halft gäc-
kande Har du fått någon förmögenhet, min
lilla hustru?”

"Nej, svarade hon, "men jag har fått den
der muggen öl.”

Räteinva dat

<<En mugg öl om dagen.” John förstod hen-
ne ej, förrän hans trofasta hustru hemtade en

gammal strumpa, som låg instoppad under en
sten vid spiseln, och räknade upp sin dagliga
mugg oli format 305 femcentare, lade dem i
hans hand och utbrast:

"Du skall ha din fridag, John!”

John skämdes, blef förvånad och ville ej röra
dem.

foffarseu ejrnatt dindel Då villkej heller jag
ha min!” sade han. Han höll ord.

De firade sin bröllopsdag hos modern, och
hustruns lilla kapital blef grundvalen till en hop-
sparad summa.

+

När fröken Fulton, som var läkare, slöt sig till
missionärerna 1 Kanton, Kina, blefvo infödingar-
ne mycket tillfredsstälda med den verkan, som
hennes medicin åstadkom.

En dag kom en qvinna till henne och anhöll
om en medicin, som kunde bota hennes man,
hvilken, sade hon, var mycket, mycket dålig.

«eHvad fattas honom?” frågade fröken F.

TÖ detär hans hjerta!" Det är hans hjertal”
ropade qvinnan. ’Han har ett mycket dåligt
Nena

<<Har han svår smärta?”

uu Nejnej, detrar hans. dåliga hjerta, uppre-
pade den stackars qvinnan. ’’Jag vill ha medi-
cin, som botar hans hjerta.”

<Men jag måste veta någonting angående hans
symptom, innan jag kan ordinera för honom,”
vidhöll fröken Fulton. ’Huru yttrar sig hans
sjukdom?”

<’Han slår mig, drager mig i håret, sparkar
mig ock söker attisvälta mig. OM min fru, hans
hjerta är mycket dåligt, mycket dåligt,” svarade
hon, storligen upprörd.

«Stackars qvinna! Min medicin botar icke
syndens sjukdom,” återtog fröken Fulton, "men
här har jag en bok, som omtalar, huru man skall
blifva befriad från sådana hjertan,” och dervid
framtog hon en bibel.

Den hedniska qvinnan lyssnade uppmärksamt
till ordet om Jesus och hans kärlek och om blodet,
som renar från all synd. Gång efter annan kom
hon tillbaka för att höra mera om Frälsaren.
Hennes man fattade äfven tycke för bibelns läs-
ning, och innan många månader förgått, hade
han fått ett nytt hjerta — ett hjerta, som i stäl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free