Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
let för att drifva honom till att misshandla sin
hustru och sina barn, ledde honom till att älska
och sörja för dem.
En liten flicka, som var mycket rädd för åskan
blef af sin moder uppmanad att bedja, när hon
kände fruktan.
En dag kom hon efter en fruktansvärd storm
till sin mamma och sade, att det hjelpte inte att
bedja, när det var någon fara — hon var lika
rädd ändå.
«Då skall du försöka,” sade hennes moder,
VID HEMMETS HARD.
att vi icke under hela vår pilgrimsfärd hålla oss
nära Jesus!
<AIcke ännu!” sade en liten gosse, som lekte
med sin boll och snurra ute på gården; ’när jag
blir äldre, vill jag tänka på min själ.”
Och den lille gossen blef äldre och stod der
snart en uppväxt yngling. ’Icke ännu!” sade
ynglingen, "jag skall just nu välja mitt lefnads-
kall. När jag kommit mig i ordning och ser, att
allt går bra, då skall jag få mera tid att sörja för
min själ.” Och den unge mannen ’’kom i ord-
ning”, och allt "gick bra” i det kall han valt.
Från Missionsfältet.
"fatt bedja, medan solen skiner.
inte skall taga bort fruktan.”
Barnet gjorde så. 0 Och mari nåstardskväder
bröt ut, sade hon med lugn röst: "Mamma, det
bästa sättet är att bedja, medan solen skiner, ty
nu är jag inte det minsta rädd.”
Hvilken lexa för oss äldre! Huru ofta hålla
vi oss icke borta från Herren, till dess lifvets
stormar drifva oss till honom för att finna skydd
och hjelp!
Om vi endast under de ljusa, glada dagarne
ställa oss till hans tjenst, skola vi icke behöfva
frukta så mycket, när de mörka dagarne kom-
ma. Huru mycket gå vi icke miste derigenom,
Få se, om det
<Icke ännu!” sade den verksamme mannen,
"nu måste jag sörja för mitt hus och mina barns
uppfostran, när de en gång kommit i ordning, så
får jag intet annat att göra, an tankanpaftmin
Själ
Och han lefde ännu många år, såg sitt hus
blomstra upp och sina barn komma ut i verlden.
’eIcke ännu!” sade dock den grånade mannen.
<<Jag skall nu snart draga mig tillbaka till privat-
lifvets lugn, och då kan jag hela dagen igenom
läsa och bedja.”
Men herren i himmelen, som hört alla dessa
dagtinganden, ja, till hvilken de egentligen voro
stälda. Han hade nu också ett ord att säga, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
