Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Afresan bestämd. En gissning. Förberedelser. De tre passagerarne. Första natten. Andra natten. Ön Tabor. Man letar på stranden. Inne i skogen. Ingen! Djur. Växter. En öfvergifven boning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hvad menar ni dermed? — frågade
korrespondenten.
— Men vi äro ju här! Anser ni då vår slup för
ett skeppsvrak och oss sjelfva för marsvin?
Och Pencroff skrattade åt sitt skämt.
På aftonen kunde man beräkna, att Bonadventure
tillryggalagt en sträcka af hundratjugu mil, sedan den
lemnat Lincoln-ön, d. v. s. på trettiosex timmar, hvilket
gaf en hastighet af 3 mil i timmen. Brisen var svag
och mojnade af. Man kunde emellertid hoppas, att,
såvida man icke missräknat sig, och kursen var den
rätta, skulle man hafva känning af ön Tabor i gryningen
den följande dagen. Också sof hvarken Gideon Spilett,
Harbert eller Pencroff under denna natt mellan den 12
och 13 Oktober. Medan de tre passagerarna afvaktade
morgondagen, kunde de icke värja sig för en liflig oro.
Det företag, hvarpå de vågat sig ut, var ju så ovisst!
Befunno de sig i närheten af ön Tabor? Beboddes den
ännu af denna skeppsbrutna, till hvars hjelp de ilade?
Hvem var denna man? Skulle hans närvaro icke
framkalla osämja inom den lilla, hittills så eniga kolonien?
Skulle han dessutom gå in på att utbyta sitt fängelse
mot ett annat? Alla dessa frågor, som otvifvelaktigt
skulle blifva besvarade dagen derpå, höllo dem vakna,
och i gryningen irrade deras blickar forskande utefter
hela vestra horisonten.
— Land! — ropade Pencroff mot kl. 6 på morgonen.
Och då det icke kunde antagas, att Pencroff
bedragit sig, var det tydligt, att land låg der.
Må man döma om den lilla besättningens på
Bonadventure glädje! Inom några timmar skulle man stå på
Tabor-öns strand.
Till den låga ön, som knappt höjde sig öfver
vågorna, var afståndet ej större än femton mil.
Bonadventures förstäf, som pekade något söder om ön, vändes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
