Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 57. Vulkanens återuppvaknande. Den vackra årstiden. Arbetena återupptagas. Aftonen den 15 Oktober. Ett telegram. Ett svar. Man begifver sig till corralen. Breflappen. Den supplementära telegraftråden. Basaltkusten. Vid flod. Vid ebb. Hålan. Ett bländande ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De två årorna nedsänktes i vattnet och drefvo
jollen framåt.
Så fortgick det under ytterligare en qvarts timme,
och då man hunnit en half mil från hålans öppning,
höjdes ånyo Cyrus Smiths röst.
— Stopp! — sade han.
Jollen stannade, och nybyggarnas ögen träffades nu
af ett starkt sken, som upplyste den ofantliga kryptan,
gräfd så djupt in i öns innandömen.
Det blef nu möjligt att undersöka denna håla, hvars
tillvaro ingen skulle kunnat ana.
Till en höjd af trettio meter hvälfde sig ett hvalf,
som uppbars af basaltpelare, hvilka alla tycktes hafva
blifvit gjutna i samma form. På dessa pelare, hvilka
naturen upprest i tusental under de första perioderna af
jordklotets daning, hvilade det nyckfullt och bisarrt
formade taket. De i hvarandra inkilade pelarskaften hade
en höjd af tolf till femton meter, och ehuru hafvet
vräkte högt utanför, var likväl vattnet, som badade deras
fot, lugnt. Skenet från den af ingeniören signalerade
ljushärden, hvilket uppfångades af hvarje prismatisk
upphöjning, genomträngde, så att säga, väggarna, liksom om
de varit genomskinliga, och förvandlade de minsta
utsprång till lika många gnistrande kristaller.
I följd af ett reflektionsfenomen återgaf vattnet på
sin yta dessa olika ljuseffekter, så att jollen tycktes
simma mellan två gnistrande zoner.
Man kunde icke bedraga sig med afseende på arten
af skenet från den lysande medelpunkten, hvars strålar,
tydliga och rätliniga, brötos mot alla vinklar och
ojämnheter i kryptan. Detta sken kom från en elektrisk källa,
och dess hvita färg förrådde dess ursprung. Det var
denna hålas sol, och dess ljus fylde densamma
fullkomligt.
På ett tecken af Cyrus Smith sänktes årorna åter,
kastade omkring sig ett verkligt karbunkelregn, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
